Barnen

Barnens reporter Sukran Kavak är på spaning efter sitt muslimska arv. Vad har hon behållit, och vad vill hon ge vidare till sin son? Vilket inte är så enkelt märker hon. Hon besöker barnen på sin gård, en koranskola och sin stora syster för råd. - Ibland ber jag till gud om att få en styvpappa, så att mamma inte ska vara ensam längre. Men Gud uppfyller inte alla önskningar, säger Suleyman på Koranskolan.  Lemis säger att ibland när hon ska på bröllop försöker djävulen få henne att ta av sig slöjan och göra sig fin i håret. Det händer att hon faller för frestelsen. Jan säger att det jobbigaste med att vara muslim är när man är på fest. - Drick, drick, drick, tjatar de på mig. Då går jag bara därifrån. De borde respektera att jag är muslim.

Har barn religionsfrihet? Barnen i P1 ställer frågan under fyra veckor. Den här veckan reser Lollo Collmar tillbaka till sin barndoms kyrka, adventisternas Ekebyholm i Rimbo. Hon minns sina egna funderingar om Gud, synd och evigheten och pratar med dagens troende barn. Paula Shembry är tio år och går på Ekebyholmsskolan i dag. Hon och två kompisar har bildat en klubb för att vara nära Gud. De leker tillsammans och ber för en man de känner. – Han är egentligen död, men vi vet inte om han trodde på Gud. Det känns bara skönt att be att han ska komma till himlen.   Paula känner en tjej som har bön och bibelstudier varje dag hemma. – Det skulle vara jätteskönt att ha det så, säger hon och suckar  lite. Men man får vara glad för det man har.   Sara Wieczorek är sju år och gillar att gå i kyrkan, för där får man sjunga och läsa Bibeln. Hennes favorithistoria är när Petrus hugger örat av en soldat och Jesus sätter tillbaka det igen. – Örat flög tillbaka upp på huvudet som en magnet, säger hon. Gud är som en mamma e

FN:s barnkonvention föreskriver barns rätt att välja sin tro. Samtidigt är vår livsåskådning beroende av de familjer vi föds i. Har barn religionsfrihet? Hör unga troende ge sin syn på saken. På en teaterpjäs om meningen med livet träffar vi Sana 12, år som är muslim. - Man växer upp i sina föräldrars religion. När man är vuxen kan man byta om man inte tycker som dom, säger hon efter föreställningen. På den svarta tavlan inne på teatern har hennes klasskompisar skrivit; ”Gud är bäst” och ”Allah är bäst” Tvärs över gatan ligger den kristna frikyrkan Smyrnakyrkan. 12-åriga Angelica har gått ditt hela sitt liv. - Jag vet inte om jag skulle blivit kristen om inte mina föräldrar var det. Men nu vet jag att det är det jag vill vara. Man ska gå på sitt eget hjärta och vad man själv känner. Inte alls långt därifrån möter vi Fredrik som har konverterat. Han växte upp i en kristen familj med redan i 10-års åldern började han känna en dragningskraft till judendomen. - Ju mer jag förstod om judisk tro, ju mer kände jag

I december förra året samlades hundratals ungdomar utanför Plusgymnasiet i Göteborg för att protestera mot ett sexistiskt och rasistiskt Instagram-konto... Det så kallade Instagram-upploppet. 17-åriga Alice Bratthammar och Amanda Ivanovic var två av dem. Upploppen och kaoset påverkade tjejerna starkt och de bestämde sig för att skriva en artikel om det de såg. Som en del av organisationen Pantrarnas skrivgrupp har de lärt sig att ta plats i det offentliga. Artikeln spreds med vindens fart på sociala medier och väckte starka känslor. Nu berättar de om hela resan. Om upproret som spårade ur, men som ändå var en början till något. Ungdomars vrede över att bli åsidosatta av samhället – och att organisera sig för förändring.                      Ett program av Tove Palén och Nadia Ben Belgacem.

I Hallunda håller nåt på att hända. De ungdomar som drivit Alby är inte till salu vill organisera sig vidare, bli en långsiktig förening som driver andra frågor i Botkyrka. Tendens/ Barnen är med på mötet när det händer. Hur ska de göra? Ska de blir som Pantrarna eller Megafonen? Vad ska de driva? Det bubblar i förorten. I Stockholm, Malmö och Göteborg går en våg av engagemang som har slagit till i utkanterna av Sveriges storstäder. I Fisksätra i Stockholm har föreningar ploppat upp som svampar ur marken i skydd av ett starkt ungdomsråd.   I programmet får vi också träffa Pantrarna och dess grundare Murat Solmaz, en 24-årig eldsjäl som har drivit sin organisation med ganska oortodoxa metoder. Han berättar om en av deras aktioner ”Gatljus – inga blåljus” som de drog igång efter det att en man hade hängt sig i en gatlykta – och som hängde där en hel natt utan att någon upptäckte honom pga av att alla gatlyktor var sönder. Vi får också träffa ungdomsrådet i Fisksätra, en framgångssaga som kör med ”snällare”

Den omtalade "gången" är borta, fasaden är uppfräschad, porten är nyrenoverad, lekplatsen helt ny - men det kostar.. Malmvägen i Sollentuna utanför Stockholm har fått ett riktigt ansiktslyft de senaste åren. Men upprustningen kostar och nu väntar ytterligare en kraftig hyreshöjning för de boende i samband med nya renoveringar. I flera program har P1 uppmärksammat miljonprogrammens upprustning och den här gången hör vi ungdomarnas röster om förändringen i området. Dejan Cokorilo, programledare på Metropol 93,8 i Sveriges Radio, åker tillbaka till Malmvägen 16 A där han växte upp och träffar unga som hänger i samma port där hans föräldrar fortfarande bor. Prod: Dejan Cokorilo

Med bara några månader kvar till skolavslutningen kämpar eleverna i årskurs nio på Hovsjöskolan för att klara betygen. Barnens Jonna Berglund besökt Hovsjöskolan och i det sista programmet är årskurs nio i blickfånget. - Allt går om man vill! säger Nahed Allo som är en av niorna.  Hon har lyckats höja sina betyg  under det här läsåret och går på läxhjälp efter skoltid för att fortsätta med det. Flour Mardo har precis fått tillbaka ett av de nationella proven i svenska när Barnen är på skolan. Hon fick det näst högsta betyget. Men trots det tycker hon att det är tufft nu: - Betygskraven höjs hela tiden och ibland är det svårt att orka med det, säger Flour Mardo.  Hovsjöskolan är en skola där det sjuder av liv och rörelse. Men det är också en skola med stora utmaningar. Omkring hälften av niorna saknar betyg för att komma in på gymnasiet. - Jag vill kunna plugga vidare.. För att göra min mamma stolt. Det säger Jimmy Hyvättinen,  också en av niorna på Hovsjöskolan som lägger in en extra växel nu under d

Det är som att dras in i en virvelvind. På Hovsjöskolan i Södertälje sjuder det av liv och vilja. Men trots det saknar nära hälften av eleverna i nian betyg för att komma in på gymnasiet. Varför? Den andra delen från Hovsjöskolan i Södertälje har fokus på eleverna i årskurs sex. - Jag gillar att vara annorlunda. Det är omväxlande, säger Noa Galan Frick. Om alla är lika blir det inga fler konversationer, fortsätter han. Noa Galan Frick går i årskurs sex på Hovsjöskolan. Vi får följa hans tankar under några vinterdagar. Han älskar skolan och är en bland fler som välkomnar betygen som  infördes i årskurs sex i år. - Betygen gör att vi skärper oss, säger Noas kompis, Ram Moshtaq Abdulwahed Al-Jabiri som också hörs i programmet. Del 2 av 3 i serien: En skola med utmaningar

Det är som att dras in i en virvelvind. På Hovsjöskolan i Södertälje sjuder det av liv och vilja. Men trots det saknar nära hälften av eleverna i nian betyg för att komma in på gymnasiet. Varför? Barnen i P1 har under flera vinterveckor besökt Hovsjöskolan, där nästan alla barn har ett annat modersmål än svenska och där andelen nyanlända barn bland annat från krigets Syrien blir fler. Idag sänder vi det första programmet av tre därifrån och då är det klass tre som är i blickfånget. -Vi är fyra i familjen, men när farbror kom från Syrien fick vi bli fem. Min farbror är skön, för han har sinne för humor. Det säger Gabriel Khajo, 11 år som går i årskurs tre  och som är en av dom som Barnen följt under några vinterveckor. -Det är några i min klass som har svårt att prata svenska. Så det är tur att vi andra barn kan hjälpa till att översätta mellan dom och fröken, säger Despina Dib som också går i årskurs tre. Gabriel Khajo och Despina Dib har själva varit med och gjort programmet. Under några dagar fick de

- Kommer man till stan ska man vara beredd på att det kan bli bråk. På plattan i T-centralen sitter 17-årige Aldo Ortiz Cruz och väntar på sina kompisar. Den snabbast växande gruppen som påverkas av gatuvåldet är unga mellan 15 och 17 år. Där offer ibland blir förövare.   Den 13 oktober 2011 presenterades en ny rapport beställd av hjärnskadeförbundet ”Hjärnkraft” och projektet ”Akta huvudet” om gatuvåldets ekonomi. En misshandel kan kosta samhället runt 75 miljoner kronor. I skuggan av en misshandel finns familjer, släkt, vittnen och myndigheter som ska sätta in resurser för att hantera var och en av de ca 235 grova fall av misshandel som sker dagligen enligt rapporten Gatuvåldets ekonomi. Victor Maldonado var 16 år när han högg en kniv i en annan person och sen dess har han velat  ändra sitt våldsamma beteende. Erik Bolin är projektledare till ” Akta huvudet” som finansieras av arvsfonden.   – Vi har offer,vittne och förövare i vårt fokus, ingen föds till förövare man blir det.   Programmet sändes första g

Vad är det för krafter som sätts igång när barn brottas och mäter krafter med varann? Ska vi vuxna stoppa alla tendenser till våld hos våra barn? I det fjärde programmet i serien Barn och våld går vi på spaning efter gränsen mellan våld på lek - och våld på allvar. - Man känner både hat och glädje under ett pass, säger Andy. Han tränar på Stockholms enda klubb som lär ut kampsporten MMA, Mixed Martial Arts, till barn från sex år. Men han och sparringpartnern Fidel Coard är överens om att här tränar man med varann, inte mot varann. - Jag vill ju inte bryta hans arm, jag vill att vi båda ska lära oss något, säger Andy. Johan Fröding har ett fantastiskt minne från mellanstadiet. Barnen hittade isoleringsrör på en byggplats nära skolan. Man kunde knyta ihop dem i ändarna och svinga dem som ett vapen. Varje rast samlades killarna på byggplatsen för att slåss. - Vi blödde näsblod och skrapade upp knäna. Men vi kände oss levande. Mobbare och mobboffer, alla fick vara med. Och alla respekterade lekens regler, säger

- Man blir som en hund som pressas in ett hörn. Till slut kommer man att bita tillbaka och för mig blir det väldigt snabbt, istället för att använda ord använder jag nävarna. Malin som idag är 21 år har slagits sedan hon var tonåring. För ett år sedan polisanmäldes hon för misshandel i tunnelbanan. - Om man ser mig ser jag inte ut som en kickersbrud. Jag kom ner till Stureplan, jag är väldigt blond och hade höga klackar. Tjejerna som kaxade trodde väl att den här tjejen kommer inte göra något. Hon är inte sån. I Barnen möter vi tre unga flickor mellan 15 och 21 år som berättar varför de slåss. Malin är en av tjejerna som börjat synas i kriminalstatistiken. Antalet tonårstjejer som misstänks för våldsbrott har fördubblats på tio år. Fler tjejer än tidigare drar sig inte längre för att lösa konflikter med knytnävarna. Enligt en undersökning från Brottförebygganderådet, där forskare sen 1995, intervjuat elever i årskurs nio om deras utsatthet för brott och brottslighet, ser man inte någon ökning av flickors v

- Den är min! - Nej, den är min! Så låter det i de flesta barnfamiljer men varför bråkar syskon och vad gör man om bråken övergår i våld? Syskonrelationen grundläggs tidigt i livet och är en stark relation ändå pratas det så lite om hur vi påverkas av våra syskon. - Det är så man gör med syskon, man bråkar, säger Agnes nio år och Gustav som är lika gammal tycker det kan vara bra att bråka för då får man prata ur sig all ilska. - Vi brukar liksom säga låtsatsförlåt till varandra, ett förlåt fast på låtsas, säger Michael också han nio år, när han förklarar hur han och hans lillebror gör när de blir sams igen. En del familjer behöver hjälp för att reda ut bråken mellan syskon och i Umeå finns det en studiecirkel som kallas Familjepeppen som riktar sig till föräldrar. - Syskonbråk är något som ofta får föräldrar att slita sig i håret, säger Ulla Nilsson som är kursledare. Men vad gör man om bråken blir till våld? - Det finns normala syskonbråk men om bråken blir för våldsamma kan det påverka relationen syskon e

- Jag trodde jag förtjänade att bli slagen, att det var mitt eget fel som var så dum och så värdelös. Peter Westberg som är 21 år och bor i Umeå blev misshandlad av sin pappa från att han var fem år tills han var åtta. Då började personal från skolan förstå vad som pågick. Efter hot om anmälan upphörde misshandeln, men såren hos Peter var djupa och skulle ta tid att läka. 1979 blev det förbjudet att slå sina barn I Sverige, men trots det visar olika studier att 10 procent av alla barn i Sverige någon gång blivit slagen av en vuxen i hemmet. Sex procent av alla barn har blivit slagna vid upprepade tillfällen. Och mörkertalet är stort. När Peter var i tonåren började det hat han stängt inne bubbla upp. Han blev rädd för sig själv, för vad han kände. Han ville döda sin förövare, sin pappa.  Idag är han  21 år och efter samtal inom psykiatrin började han skriva om vad han varit med om och det blev början till en bok. Där berättar han om sin utsatthet och om vuxenvärlden som svek. Men det är också en berättelse

- Det känns ju skit att ligga här mitt i Stockholm precis intill en väg där det kör en massa bilar och se helt drogad ut. Dessutom är det livsfarligt för jag kunde lika gärna ramlat ihop mitt ute på gatan. Men det är som det är. Barnen sänder Barnaministeriet dokumentär: Jennifer fick narkolepsi För 14-åriga Jennifer Blom vändes livet upp och ned 2009 – ett par veckor efter att hon tog den där sprutan hon egentligen inte ville ta. För det visade sig att hon är en av de drygt 150 barn i Sverige som drabbades av narkolepsi efter att de vaccinerat sig mot svininfluensan. En sjukdom som på många sätt tvingat hennes att förändra sitt liv och vänja sig vid symptom som kataplexier och konstant trötthet och att äta beroendeframkallande mediciner. Men trots att det ibland känns mörkt finns hoppet om bot och framtidsdrömmarna där. Ett program av Karin Andersson.

- När vi är hemma hos mig brukar vi sjunga och när vi är hon hos henne brukar vi leka rollspel. Så beskriver sextonåriga Mira vad hon och hennes bästa kompis Anna helst brukar göra när de ses. De ses ofta för de har mycket gemensamt – de är födda samma månad och har en gemensam halvsyster eftersom Marias mamma och Miras pappa en gång varit gifta. Och så har de bägge fått diagnosen autism. Idag går de inte på samma skola men snart börjar gymnasiet och deras plan är klar – de vill och ska gå tillsammas. Barnen sänder Barnaministeriet dokumentär: Bästisar med autism Ett program av Jonas Knutell.

- Innan varje måltid får man lite ångest för att man ska äta och bli mycket större. Sen när man har ätit så får man ångest för att man har ätit. Det känns som varje gång man ätit en måltid så går man upp en fem-sju-tio kilo. Barnen sänder Barnaministeriet dokumentär: Felix och kampen mot maten Så beskriver 13-årige Felix sin relation till mat, en relation som är allt annat än bra. För han är en av de runt 100 000 svenskar som antas lida av ätstörningar.  För Felix smög sig problemen på gradvis, det som började med idrott och noggrann kosthållning övergick snart till överträning och att i princip helt sluta äta. Till sist blev han så sjuk och undernärd att han lades in på en ätstörningsklinik. Nu får han inte gå i skolan, inte träna och han tvingas följa ett matschema, men även om det stundtals känns hopplöst är kampen för att återvinna ett normalt förhållande till sin kropp och till mat i full gång. Ett program av Frida Fernqvist. Prod: Frida Fernqvist

Olivia Trygg glömmer aldrig julen då hon och familjen fick nog. De krävde att pappan skulle genomgå behandling mot sin alkoholism. Flaskan eller familjen, han måste välja. Då reste han sig, öppnade ytterdörren och lämnade dem. Idag är Olivia 24 år och tillsammans med sin mamma och syster har hon startat stiftelsen Trygga Barnen. Där kan barn till alkoholiserade föräldrar få hjälp. - Min pappa var världens bästa pappa när han var nykter och hade säkert älskat att hjälpa barn till missbrukande föräldrar, säger hon. Tillsammans med kompisarna Viktoria Olesen och Betty Regnström har Olivia Trygg skrivit boken "Sara och den andra mamman" – Jag följde min pappas mönster. När han drack då lämnade jag det lyckliga livet och fick stå ut, härda ut och vänta på att det skulle gå över igen, säger teater regissören Anne- Li Ramírez. Hennes pappa var alkoholist, en familjehemlighet som har präglat hennes liv. Anne- Li är författare och regissör till pjäsen ”Vem har sagt att det ska vara vackert”, en berättelse om gener

- Tyvärr kraschade växellådan sist vi var ute och sladdade med a-traktorn, så det får bli garaget ikväll säger Kenny Juhlin Karlsson och Andreas Johansson båda 15 år. I ett villaområde i utkanten av Kil, i Värmland, ligger ett stort garage. Hit in har Andreas och Kenny sökt skydd mot ovädret utanför för att ta sig an något de gärna gör en kylig fredag i december: meka med sina epa- och a-traktorer. Helst av allt är de förstås ute och kör om fredagskvällarna, men ikväll måste de alltså laga och se om sina fordon.  - I den här ska man kunna sitta tre, säger Kenny och pekar på sin halvbyggda a-traktor. På landsbygden runt Kil är raggarkulturen fortfarande stor. I förra veckans program av Barnen hörde vi andra värmländska ungdomar säga drägg om raggarna på orten och om hur tonårskillar med stort bilintresse kallades för blöjraggare. Men för Kenny och Andreas är det här med att åka epatraktor fram och tillbaks på Storgatan bland det bästa de vet. - Man ska lyssna på Eddie Meduza med nedvevade rutor, dricka b

Ikväll hänger Barnen i P1 i Kil i Värmland. I Kil bor det bara 12000 personer och nu undrar vi vad man hittar på där en vanlig fredagkväll om man är ung? Det går rykten om att många brukar hänga på Storgatan i Kil. Men där är det lugnt ikväll. Det är en iskall fredagkväll och snön yr upp från alla håll. Men det finns några mötesplatser inomhus och just ikväll ses ovanligt många ungdomar på Sannerudskyrkan, för där är det julbal ikväll. -Det finns jättemycket fördomar om kristna människor, typ att vi ber i långa svarta kappor och pratar i tungor, säger Linnea, 15 år. Vid Linneas bord på balen pratar de om sina egna fördomar mot raggare och om andras fördomar om kristna. Det finns en del motsättningar. Och både på kommunens ungdomsgård, UG, och på den lokala krogen Glada killingen pratas det också om raggarna. Nästan alla här i Kil verkar ha nån relation till raggarna, och Storgatan i kil är känd som ett raggarstråk. Längs den långa gatan som också är Kils huvudgata så ligger de två mataffärerna, Systembolag