Barnen

-Åh shit, äntligen har jag hittat min grej. Så här vill jag ha det varje dag, tänkte jag då. Och så blev det ju - under nästan tio år. När David var 12 år och gick i mellanstadiet provade han hasch för första gången och blev fast direkt. Idag ser han det som att han föddes med en beroendesjukdom som ledde till ett missbruk. -Jag sökte mig till drogerna och snart rökte jag till och med braj (hasch) på väg till skolan. Ibland blev jag så bäng så jag var tvungen att sätta mig någonstans på vägen för att hämta mig. Samtidigt som allt färre ungdomar dricker alkohol i Sverige - har narkotikaanvändandet tvärtom ökat något under de senaste 10 åren. Och det är cannabis, alltså hasch och marijuana som är vanligast.  Var femte gymnasiekille och nästan var sjätte gymnasietjej uppger att de provat cannabis, visar en undersökning från CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Och i bland annat Stockholm arbetar polisen nu intensivt med att försöka hitta tonåringar som använder och säljer droger, berätta

Det är så skönt att slippa stressen, att bara koppla av. Och man blir modigare, vågar prata med nya människor och får fler kompisar. Och så är det roligt, man blir glad och vill bara dansa. Det finns flera anledningar till att dricka, tycker de fjortonåringar som Barnen träffar den här veckan.   I det första programmet i serien "Barnen, spriten och drogerna" följer vi ett tjejgäng när det går mot helg. Många i kompisgänget har börjat dricka i år och att få tag på alkohol är lätt. Bara ett sms bort finns vodka att köpa. Men det gäller att vara diskret. Lärarna i skolan lyssnar med stora öron när det pratas om planerna för helgen. En del tycker att smygandet blir för jobbigt.   ”Det är kul att dricka men rädslan för att bli upptäckt gör att det inte är värt det," säger en kille. "Det verkar skönare att vara vuxen och bara kunna gå och lägga sig eller sätta sig i en taxi hem om man druckit för mycket. ” Reporter Kicki Möller. Producent Lollo Collmar

- Jag minns inte att någon var befriad från morgonsamlingarna. Alla lärare var troende och det genomsyrade hela skolan. Allt var en kamp mellan ont och gott, säger Madeleine Brink, 24 år. Konfessionella skolor har rätt att ha gudstjänster, men de ska vara frivilliga och tydligt skilda från övriga ämnen. Så var det även när Madeleine Brink gick i skolan, även om lagen har skärpts sen dess. Men det fungerade inte så i praktiken, säger Madeleine Brink, som gick hela grundskolan i Södermalmskyrkans kristna skola i Stockholm. Som elev uppfattade hon morgonbönen som vilket ämne som helst. Har barn religionsfrihet? Barnen ställde frågan i en programserie i våras. Madeleine hörde reportaget om Södermalmskyrkans kristna skola och mailade redaktionen för att berätta sin historia. Madeleine är uppvuxen i församlingen. Hemmet, skolan, kompisarna – allt var samma värld, Södermalmskyrkans värld, berättar hon. -Jag önskar att jag hade fått gå i en vanlig skola för att få någon annan input. Ett program av Lollo Collmar  

Har barn religionsfrihet? Lollo Collmar reser tillbaka till sin barndoms kyrka, adventisternas Ekebyholm i Rimbo. Hon minns sina egna funderingar om Gud, synd och evigheten och pratar med dagens troende barn. Paula Shembry är tio år och går på Ekebyholmsskolan. Hon och två kompisar har bildat en klubb för att vara nära Gud. De leker tillsammans och ber för en man de känner. – Han är egentligen död, men vi vet inte om han trodde på Gud. Det känns bara skönt att be att han ska komma till himlen.     Sara Wieczorek är sju år och gillar att gå i kyrkan, för där får man sjunga och läsa Bibeln. Gud är som en mamma eller pappa som tröstar henne, berättar Sara. – När jag är ledsen går jag till mitt rum. Jag gråter och blir tröstad av Gud. Jag tror Gud säger: ”Schhh! Det är okej nu.” Ett program av Lollo Collmar.  Det här programmet sändes första gången i maj i år. Många lyssnare hörde av sig med egna erfarenheter efter programserien om religionsfrihet, bland annat Madeleine Brink. Hon växte upp i Södermalmskyrkan i

- Min tjejkompis tycker att jag ska sluta sälja sex, men jag kan liksom inte sluta, skriver Anton. - Jag har liksom blivit horan, fast jag är kille. Jag kan absolut inte berätta något för mamma och pappa, de skulle bli så besvikna, för dom får man inte vara bög. Fler unga killar än tjejer uppger att de någon gång fått betalt för sex. Vanligaste åldern att börja prostituera sig är 14 år. Pojkarna syns i statistiken, men det är få av dem som kommer i kontakt med sociala myndigheter och får hjälp. -Det handlar om maskulinitetsnormen, killar ska inte vara hjälplösa offer, säger Mikis Kanarakis på hjälplinjen 1000 möjligheter, dit många killar vänder sig anonymt. Det är vanligt att killarna först utsatts för sexövergrepp och sedan börjar ta kontakt med köpare på nätet. Att sälja sex blir ett självskadebeteende. Reporter Lollo Collmar Hit kan du vända dig om du är ung och behöver prata med någon: http://novahuset.com http://intetillsalu.se http://www.1000mojligheter.se/

Varje år utsätts en miljon barn för sexhandel runt om i världen, enligt FN. Några av de barnen och männen som köper dem finns också i Sverige. FN:s barnrättskommitté har kritiserat Sveriges hantering av brott där barn har sålts. Bland annat menar FN att personer som jobbar med de här frågorna inte utbildas tillräckligt i hur man arbetar med barn och att sammarbetet mellan olika myndigheter är bristfälligt. - Våra domstolar har inte ett barnperspektiv, det ser vi i fall efter fall. Det är istället ett förövarperspektiv. Vi skulle behöva speciella barndomstolar, säger Anders Pettersson, generalsekreterare för Ecpat som arbetar mot barnsexhandel. I programmet berättar vi också om den 52-årige mannen i Hässleholm som regisserade våldtäkter på barn i Filippinerna. Och så träffar vi polisen som försöker hitta förövarna och barnen. Programmet är gjort av Olivia Sandell Billström och Sukran Kavak olivia.sandell_billstrom@sverigesradio.se  sukran.kavak@sverigesradio.se

-Jag var 11 år när det började. När jag var 15 år hade jag sålts till hundratals män i Norrköping. Det här är Lindas histora. Det började på ett chattforum på nätet. Hon berättar att en 20 år äldre man skriver till henne; ”Hej, vad fin du är på din profilbild” och det slutar med att hon blir utsatt för en organiserad barnsexhandel där hon säljs och våldtas av hundratals olika män under fem års tid. -Jag lärde mig att inte äta lunch, för att inte kräkas under övergreppen, eller vilket smink som bäst täcker blåmärken och att om jag sätter upp håret i en hästvans istället för att ha det utsläppt så faller mindre tussar hår när männen drar i det. Det har gått fem år och Barnens reporter Sukran Kavak går runt i Norrköping med den numera 21-åriga Linda. Till de platser där hon berättar att hon såldes. -Det händer ofta att jag träffar på männen på stan. De handlar med sina fruar, eller är i lekparken med sina barn. Nedan finns länkar på platser du kan vända dig till om du känner igen dig i det som Linda berättar,

Klass 9 B i Vidåkersskolan i Vingåker skriver ett brev till Migrationsdomstolen och gör en namninsamling för att Jonathan eller som han egentligen heter Juri, ska få stanna i Sverige. I förra veckans Barnen berättade Jonathan om hur det är att vara gömd och att han ska utvisas tillsammans med sina föräldrar och sin lillebror Alex. I veckans program berättar Jonathans klasskamrater varför de gjort en namninsamling. Det finns mellan 2000 och 4000 gömda flyktingbarn i Sverige idag. Exakt hur många går inte att säga. Under drygt än 3 år träffar Barnens reporter Jonathan och intervjuar honom om hur det är att leva gömd. När Jonathan är 8 år kommer han första gången till Sverige. Familjen är från Ryssland och har varit förföljda där, men de ryska myndigheterna gav inte familjen tillräckligt skydd. Därför flydde de till Sverige, berättar Jonathans föräldrar. Reporter Ylva Mårtens.

Jonathan är 8 år när han kommer till Sverige första gången. Nu fyller han snart 17. Familjen är från Ryssland. Föräldrarna var i hemlandet länge utsatta för förföljelse som de ryska myndigheterna inte gav familjen något skydd emot. Därför flydde de hit. I maj i år söker Jonathans familj uppehållstillstånd i Sverige. 600 ryssar har hittills sökt asyl i Sverige i år. 237 är barn. Vem är Jonathan? Vad tycker han om? Hur är det att vara gömd? Att leva med falskt namn? Hur går tankarna ?  De här frågorna och många fler har Barnens reporter Ylva Mårtens ställt till Jonathan i mer än 3 års tid. I två program möter du Jonathan när han berättar om sin vardag, rädsla och sina drömmar. Han heter egentligen Juri, men under har alla de här åren har vi kallat honom Jonathan och det gör även hans skolkamrater, så vi fortsätter med det. Den 6 augusti får hela familjen, mamma, pappa, lillebror Alex och Jonatan veta att det ska bli utvisade. På den blommiga vaxduken i köket hemma hos Jonathan ligger utvisnings

-När jag först kom till Mikaelgården var jag mest med fåren, åsnan och hästarna. För allting var så jobbigt i början. Jag skrek rätt ut för det gjorde så ont - inuti. För fyra år sedan kom Tyra till skolan Mikaelgården utanför Järna. Då var hon i dåligt skick. Trött efter att i flera år kämpat för att klara av takten och det sociala trycket i skolan.  Till Mikaelgården kommer barn som har särskilda behov av olika slag. Tyra har diagnosen asperger: -I min förra skola blev jag kallad för dampunge, så när mamma sa att jag hade asperger blev jag  glad.  Det låter så vackert.. och jag tänker på ett träd.  Under det första året på skolan bodde Tyra i ett av skolans gruppboenden för barn, medan hennes  mamma bodde kvar på deras gamla adress. Och att bo på ett gruppboende kunde vara svårt ibland: -Man fick inte ringa hem tillräckligt ofta, tyckte jag. Om man är trött och ledsen måste man få ringa mamma och jag tyckte inte alltid att jag fick det. Mikaelgården är en grundskola som ger undervisning efter barnens beh

-I början när jag kom hit var jag med hästarna varje dag. Det hjälpte då, när jag var så arg för att jag fått flytta från familj till familj - och från mamma. Utan att blinka slänger sig Jimmy upp på hästens rygg. Övar på cirkuskonster och susar fram i mjuk galopp.  På Mikaelgården utanför Järna har djuren, musiken och konsten en stor del i barnens vardag.   Och för Jimmy, 11 år, var djuren en stor tröst när han kom till skolan för tre år sedan. Mikaelgården är en grundskola för barn som har särskilda behov och många av eleverna har en neuropsykiatrisk diagnos. Men Mikaelgården är inte bara en skola -  en stor del av barnen bor här också, eftersom de av olika skäl inte kan bo hemma. Jimmy har varit placerad i en rad olika familjehem sedan han var fyra år. Under de senaste tre åren har Mikaelgården varit hans fasta punkt. Tills en dag, då ett nytt beslut fattas.. Hur är det att vara barn – när man inte passar in i samhällets givna ramar? Barnen följer i två program elever vid  Mikaelgården i Järna.  En grund

Det är stor segregationen inom svensk idrott, där det är familjens ekonomi som avgör vilken sport barnen tränar eller om de tränar alls. Vilken idrott höll du på med som barn? Det kan nämligen säga mycket om vilken samhällsklass du var ifrån.  - Fotbollsskor är dyra och mina var sönder, så jag brukade tejpa ihop dem efter varje skott. Det blev många skott, för jag är anfallare, berättar 17-åriga Delal som spelade i Djurgården och var med i flickallsvenskan. Ida Fridén är ensamstående med tre pojkar, som alla vill träna. - Min äldsta pojke ville spela ishockey, men det sa jag nej till, det är alldeles för dyrt med utrustningen och som förälder måste man ha tid att skjutsa och vara med vid olika aktiviteter. Jag har varken bil eller den tiden. Så det fick bli handboll istället. Vilka sporter är dyrast och vilken når ut till alla samhällsklasser?

På fotbollsplaner runt om i Sverige drömmer pojkar om att bli fotbollsproffs, att bli nästa Zlatan, Messi eller Ronaldo. -Jag ska bli fotbollsproffs och köpa en stor villa till mina föräldrar, berättar 14-årige Radi -Jag ska bli proffs och spela i Dortmund, säger 12-årige Jacob. Fotboll är Sveriges största föreningssport med en miljon medlemmar. Men bara ca 600 killar i Sverige kan leva på sin fotboll. Vad händer med de som trodde de skulle bli proffs, men inte blev? -Det kändes som att jag var gjord för fotbollen, jag var med i juniorallsvenska och var så säker. Därför satsade jag inte på skolan eller annat. Men sen gick det nerför. Idag spelar jag inte fotboll alls, jag får för mycket negativa känslor. Ben är idag 20 år och säger att han ångrar att han började med fotbollen som tio-åring.

Tidigt märktes att tvillingbröderna hade en snabbare utveckling än de flesta andra. Innan de fyllde tre år lärde de sig läsa. De lärde sig engelska på sex veckor.. -Inom loppet av tre timmar visste alla i skolan att vi hade börjat i sjuan. Nu när de frågar det då svarar jag inte ens och då vänder dom sig bara om och fnittrar, berättar tioåringarna Gustav och Erik. Tidigt märktes att tvillingbröderna hade en snabbare utveckling än de flesta andra. Innan de fyllde tre år lärde de sig läsa, när de var fyra började de på en engelskspråkig förskola, och på bara sex veckor lärde de sig tala och läsa engelska. Till en början var Eriks och Gustavs skolgång så plågsamt tom på utmaningar att dom utvecklade depressioner och självmordstankar. I och med det inleddes deras rasande karriär genom skolsystemet. I dagsläget har de hoppat över fyra årskurser. De går nu i sjuan och läser bland annat matte med sin skolklass spetsmattegrupp och har kinesiska tillsammans med elever ur årskurs nio. Men det är inte bara positivt at

Vi låg bara i sängen och kollade på tv typ, och så satt vi med telefonerna och SMS:ade kompisar och så Tvillingsystrarna Nannie och Natalie gick knappt till skolan överhuvudtaget under två års tid. Men till slut höll det inte längre. Dom fick inte bo kvar hos mamma utan hamnade på en liten skola med specialanpassad undervisning. Vi får följa Nannie och Natalie under deras tid på Almaröds skolveckohem, där tanken är att de ska läsa in allt de missat och på nytt lära sig ta ansvar, få rutiner och lusten att lära sig tillbaka. På helgerna bor de hos en kontaktfamilj. Drömmen för systrarna idag är att få komma tillbaks hem till mamma. Och att få gå i en vanlig skola. För varje dag som går gör Nannie ett grönt kryss i kalendern som hänger på väggen. Ett grönt kryss är ett steg närmre drömmen … Programmet är producerat av Barnaministeriet dokumentär från UR. Reporter Lovisa Haag.

I skollagen står det att eleverna ska ha inflytande över både undervisningen och utbildningen. Men hur går det till? Och vad säger eleverna? Eleverna i Grindtorpsskolan i Botkyrka och spelar själva in elevrådsmötet. Mikrofonen går runt mellan elevrådsrepresentanterna från klasserna 1 till och med 5 och biträdande rektor. Maten och vad som händer i matsalen är den allra vanligaste frågan som tas upp i landets alla elevråd. Eleverna i klass 5 strömmar in i klassrummet. Strax börjar klassrådet.  Här rapporterar elevrådsrepresentanterna och får med sig frågor och förslag från klassen. Dagordningen står på tavlan. En av punkterna är 6:orna.  Skulle du vilja bli elevrådsrepresentant? -  Ja, det låter kul, tänk om jag får lära känna rektorn mer, tycker Niklas Khoshuba. -  Nej, det skulle inte jag våga! Säger Maciek Staniszewski Varför blev du vald till elevrådsrepresentant, Kristina? -  Jag tror jag blev vald för att många  tycker om mig, kanske  speciell. Jag gillar alla mina kompisar i klassen. Jag leker med dom

I FNs barnkonvention §12 står det att konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Och det innebär i sin tur att alla föräldrar är skyldiga att lyssna, eller? Hur ser det ut i familjen? Och vad säger barnen? Alva och hennes pappa Christer är i flyttartagen. Om ett par dagar ska de flytta till en större lägenhet och in flyttar Christers flickvän. Hur ser Alvas inflytande i familjen ut? Och vad betyder inflytande? -  Min pappa har väldigt långt snöre kan man säga, innan det sprängs. De flesta föräldrar som jag känner har mittemellan långt.  Men han har ganska långt snöre, mycket tålamod alltså, tycker Alva.   I en radiostudio i Karlstad sitter psykologen och forskaren Stefan Persson. Han har skrivit en doktorsavhandling i ämnet familjedemokrati. Forskningen bygger på intervjuer med barn och ungdomar som svarat på frågor om hur demokratiska de anser att deras föräldrar är. I studion också  Iris, 11 år som ska

Tre program om barns inflytande. Första programmet om leken. I läroplanen för förskolan står det tydligt och klart att barnen, även de minsta, ska ha inflytande på förskolan, speciellt över sin egen lek. Men hur går det till? Och vad säger barnen? Ett fyrtiotal barn leker ute på Juringe gårds förskola. Det är fri lek. Barnen är utspridda på den stora gården . Några här och några där i små grupper. En flicka tar mig stadigt i handen. Och visar mig sin geggamojja i en röd skottkärra och frågar sin lekkamrat. -  Vi är koltrastar, Fanny, eller hur visst är vi koltrastar? -  Jaa! - Fanny, vad ska vi ha geggan till?     - Vi ska äta den! Det ska vara vår middag. Vi lagar maskgryta. Tre pedagoger  rör sig hela tiden runt bland barnen. Någon nära barnen, några lite längre ifrån. Juringe gårds förskola ligger i Huddinge. Barnens inflytande i leken står på dagordningen. På Spöket, en av avdelningarna på  Sagans förskola PÅ Reimersholme leker varje dag fyrtiotre barn.  Barnen droppar in mellan  halv åtta och 10 och då

Nästan 40 procent alla barn mellan 10 och 18 år i Sverige saknar tillgång till något sommarställe eller fritidshus. Hur är det att vara kvar i ett miljonprograms-område hela sommaren? Vid sjön Svarte mosse i Göteborgsförorten Biskopsgården kan man inte bada. Vattnet är för smutsigt. Men på gräset vid sjön hänger barnfamiljer och ungdomsgäng. De grillar korv och chillar. -Jag brukar gå promenader runt sjön. Ofta går vi ett helt stort gäng tjejer tillsammans, så att ingenting kan hända, säger 17-åriga Ulma Ali. I dagens Barnen hör ni Carlos, Mathi, Ulma, Hamza och andra sommarungdomar i Biskopsgården. De ger en bild av en härlig sommar fylld av bad och utomhushäng. Men många av dem är trötta på poliserna som hela tiden cirkulerar runt i området. -De är som små spioner i filmer. Varför är de just här i Biskopsgården? Vad är det med oss? Media har uppförstorat det som hänt här. Jag känner mig trygg här i Biskopsgården, säger Carlos och syftar till medias rapportering om bilbränderna. Programmet sändes första g

Somriga T-shirts och kortklippta hår har ersatt tunga vinterjackor och snöblöta mössor. Press inför prov bytt mot längtan efter sommarlov. Barnen i P1 är tillbaka på Hovsjöskolan i Södertälje. Efter en vår präglad av nationella prov och betygsjakt undrar vi: hur har det gått? Despina Dib som går i trean berättade i vintras hur hon kämpade och hur oron för att inte klara de nationella proven följde henne.  Men nu berättar Despina att det gick vägen: -  Men det var pirrigt. Jag var rädd i början, men det första provet var lätt och sedan gick de andra proven också bra, säger hon. Noa Galan Frick som går i årskurs sex beskriver ett tomrum nu när alla prov är över: - Det känns skönt och tråkigt på samma gång. Nu har man ingenting kvar att sträva mot den här terminen.. Noa  berättar också att familjen, som flyttade runt under förra året, nu äntligen fått en egen lägenhet: - Det gör att jag känner mig mindre stressad… Och jag har fått ett eget rum!  Och Gabriel Khajo, årskurs tre,  ser fram emot att få spela cello