Barnen

- Det är fredag, det är fest ikväll! Vi kommer till plattan för vännernas skull, vi träffas här och chillar och sen åker vi kanske vidare till Vällingby, Farsta, Bromma eller Husby! Mustaba och Andreas, båda 14 år gamla, är uppspelta och kan knappt stå stilla. De har just kommit in till Sergels Torg från Skärholmen och väntar nu på att alla andra kompisar ska dyka upp. Sergels torg, eller plattan, är en av Stockholms mest centrala         platser. Det är också en plats med ett ökänt rykte: ett tillhåll för knarkförsäljning och kriminalitet. Men på senare tid har plattan blivit en populär plats för väldigt många ungdomar. På fredagkvällarna kommer tonåringar från hela Stockholmsområdet till plattan bara för att hänga. Många av dem är för gamla för att sitta hemma, men för unga för att komma in på krogen. Bakom alla betongpelare och mitt ibland det kännetecknade rutmönster i svart och vitt som utgör själva Plattan framträder snart ett avancerat socialt system.                                                

På fritidsgården Andra Hemmet i Skärholmen i södra Stockholm är det diskussionskväll varje söndag. Då samlas ungdomar och diskuterar frågor de själva tycker är viktiga, medan andra spelar biljard, tränar dans eller basket. Efter serien "Barnen bakom siffrorna" besökte vi Andra hemmet för att höra vad ungdomarna tänker om att ha det tufft ekonomiskt. Det blev ett samtal om om att tejpa fotbollskorna mellan varje skott och att börja jobba tidigt för att kunna ge pengar till sin mamma. Programledare är Alexandra Pascalidou. Igår sändes en något längre version av samtalet i ett Barnen special. Det hör du

I P1:s serie "Barnen bakom siffrorna" har ungdomar själva berättat hur det är att leva med sjukskrivna föräldrar, utan hem och utan pengar till medicin. Serien har väckt starka reaktioner. På fritidsgården Andra Hemmet i Skärholmen i södra Stockholm är det diskussionskväll varje söndag. Då samlas ungdomar och diskuterar frågor de själva tycker är viktiga, medan andra spelar biljard, tränar dans eller basket. Efter serien "Barnen bakom siffrorna" besökte vi Andra hemmet för att höra vad ungdomarna tänker om att ha det tufft ekonomiskt. Det blev ett samtal om om att tejpa fotbollskorna mellan varje skott och att börja jobba tidigt för att kunna ge pengar till sin mamma. Programledare är Alexandra Pascalidou. Här kan du lyssna på de fyra programmen i serien Barnen bakom siffrorna: Producent för Barnen special: Marie-Jeanette Löfgren marie-jeanette.lofgren@sverigesradio.se Har du egna erfarenheter av att växa upp i en tuff ekonomisk situation. Kommentera eller maila gärna till oss på barnen@sverigesradio.

När Angelica hörde Jag bodde i ett garage skrev hon ett långt mail till Barnenredaktionen. Hon berättar om hur den hemlöse pojkens berättelse väckt minnen hos henne. När hon var tre år var hon hemlös med sin mamma och syster. Programmet fick henne att minnas känslan av rotlöshet. Nu ringer vi upp henne. I dagens Barnen ringer vi runt till några av er lyssnare som kontaktat oss efter programserien Barnen bakom siffrorna. Rickard, en ensamstående pappa från Skellefteå säger: -Mina barn har också slutat be om saker, för de vet att jag inte har några pengar över. Arkitekten Anna berättar att programserien Barnen bakom siffrorna fick henne att reflektera kring om hon var fattig som barn. Hon växte upp med en ensamstående mamma som jobbade deltid som undersköterska, men som hade ett kulturellt kapital. När Anna läste Zlatan-boken kände hon igen sig på vissa sätt. Vi ber henne berätta mer! Andra lyssnare har blivit upprörda. Stig undrar var papporna håller hus! I ”Jag kände igen mig i den hemlöse pojken” hör du l

Gaby är 13 år och kommer från Bulgarien. I somras jobbade hon med att plocka blåbär och lingon i de svenska skogarna. Arbetsdagarna var långa. Hon bodde i ett tältläger tillsammans med sin familj och på kvällen hade hon ont i händerna, berättar hon. - Jag behöver pengar till skolböcker hemma i Bulgarien, säger Gaby, som drömmer om att bli advokat. Sist ut i programmet barnens serie Barnen bakom siffrorna är ett program om de gästarbetandes barn. Barn som tillfälligt bor och lever i Sverige men som inte finns med i någon statistik. Några av barnen jobbar här, precis som sina föräldrar, många timmar om dan. Lite längre bort i en annan skog går Janko runt i lingonskogen. Det är femte sommaren som han och hans familj är här i Sverige och plockar lingon och blåbär. De har nästan inte träffat några svenska barn i skogarna, svenskarna plockar svamp, säger Janko. Hör också om livet på en husvagnscamping utanför Stockholm, där bor fler barn till gästarbetare, barn som är osynliga för den svenska statistiken. Har d

När Ida är 14 läggs hon in på BUP-akuten på grund av depression. När hon och hennes ensamstående mamma ska köpa Idas medicin finns det inga pengar på kontot. Eftersom mamman har två betalningsanmärkningar får de inte köpa medicinen på avbetalning. - Mamma fick gå tillbaks till sjukhusavdelningen och be om några tabletter. Nu har det hänt igen. Familjens frikort har nämligen precis gått ut och eftersom både Ida och hennes bror behöver dyra mediciner varje månad så blir det en stor summa att betala på en gång. Gränsen för att komma upp i högkostnadsskyddet höjdes vid årsskiftet från 1800 till 2200. -Nu är ju mina mediciner slut igen och högkostnadsskyddet har gått ut. Så jag har fått ta av mina äldre mediciner som är en lägre dos. Tidigare i år kom Rädda barnens omdiskuterade rapport om barns ekonomiska utsatthet. Den visade att andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll, ökar år från år. Programmet Barnen träffar i fyra delar barn som gömmer sig i statistiken. Ida och Emma i programmet heter egentligen nånti

Han är tolv år nu. I sju och ett halvt år har han och hans mamma varit hemlösa. De har bott i garage, i källare och tillfälligt som inneboende. Under denna tid har de aldrig haft en egen nyckel. Pojken drömmer om att bli hockeyproffs så han kan köpa ett hem till sig och sin mamma. Nu har han gjort en egen radiodagbok. - Jag skulle vilja fråga kungen varför det finns hemlösa barn i Sverige, säger han. För fyra år sedan letade en asylsökande 8-årig pojke mat i containrar utanför mataffärer runt om i Stockholm. Han gick i lågstadiet och på fritiden spelade han hockey. Nu har det gått fyra år, pojken har hunnit fylla tolv år och han och hans mamma har fått uppehållstillstånd i Sverige, men annars har nästan ingenting förändrats, sedan dess. De flyttar ständigt runt. Nyligen bodde de tillfälligt på ett patienthotell. Nu bor de inneboende hos en bekant, i väntan på att få hjälp med en permanent bostad. Pojken säger att han har en framtidsplan. - Jag vill bäst i hockey och köpa ett hem till mig och min mamma. Enli

Barnen bakom siffrorna - ny serie i Barnen i P1! När Elin var tio år fick hon resa på semester med sin pappa för andra gången i sitt liv. Det blev en resa till Åland. Hennes pappa Lennart som är ensamstående sjukpensionär hade sökt stöd från Majblomman för att han och Elin skulle kunna hitta på nåt kul. Den här sommaren har de inte haft råd att åka nånstans, utom en campingnatt på Gävle camping. - Asså jag behöver inte ha nån semester och sånt/ /säger Elin och fortsätter Jag är bara glad att jag är med pappa//och om pappa inte har råd så behöver jag inte åka Att sjukdom kan påverka vardagsekonomin är ingen nyhet, men är man dessutom ensamstående förälder kan en förminskad inkomst få stora konsekvenser. I en annan lägenhet i utkanten av Söderhamn berättar Erica om en mardrömsnatt i våras, när allt förändrades för henne. Då var hon 15 år. - Jag gick tillbaka ut i köket och då ligger hon på golvet Ericas mamma hade fått ett epilepsianfall och väl på sjukhuset hittade läkarna att orsaken var en okänd hjärntumör

- Här får hon in fröna, eller spermierna, jag råkade säga fel. Edvina Hansson är fyra år och berättar om när hon blev till. Hennes mamma Veronica är ensamstående och Edvina blev till via insemination. Hon väljer att tänka att hon inte har någon pappa. Bröderna Nils och Emil, sju och fyra år gamla, har två mammor och har vuxit i olika magar. Men de har samma pappa, eller donatorpappa, som de ibland kallar mannen som lämnade spermierna på storkkliniken. Hur svarar man på frågor om vad en donator är och hur mycket vill man veta om honom? Reporter: Tove Zackrisson.

-Det värsta jag vet är när man ska presentera sig i min nya skola. För om jag stammar så kanske dom retar mig. Eller skrattar. Då känns det som jag vill göra sönder saker eller slå någon, berättar Douglas 12 år. Ett program från Barnaministeriet Dokumentär/UR Tolvårige Douglas Wanström berättar hur det är att leva med stamning, ett funktionshinder som det inte alltid är så lätt att vare sig hantera eller vänja sig vid. Särskilt inte när omgivningen reagerar på hans stamning och han blir så arg han börjar stamma ännu mer. Då, när känslorna blir alltför för starka, brukar han försöka gå undan eller gå in på sitt rum och avreagerar sig på sitt elektroniska trumset. Och på fritiden har han börjat boxas. Stamning är vanligast bland barn. Man uppskattar att en av tjugo stammar eller har stammat som barn. Oftast försvinner problemen med åren men för knappt en procent följer stamningen med livet ut. För Douglas är det inte så mycket det att talet låser sig som är det stora problemet, utan reaktionerna och den frust

Barnaministeriet Dokumentär i samarbete med Barnen i P1. Idag har Mimmi hunnit fylla 18 år och trots att de psykiska problemen finna kvar har hon bestämt sig för att kämpa vidare, även om det inte alltid känns värt besväret. -Det var så jag kände mig just då för tre år sedan- som en ängel som fallit. Så berättade den då 15-åriga Mimmi när vi träffade henne första gången. Hon var då hemma från skolan eftersom hon mådde för dåligt psykiskt och hade för många tvångstankar för att orka vistas bland folk. Ett program från UR gjort av Andreas Viklund

När åttaårige Chris fick en överraskning i form av ett kort föreställande en liten bebis förstod han att han skulle bli storebror. Pappa Josef och hans tjej Emelie ska få sitt första gemensamma barn. Vi följer honom och familjen innan, under och efter förlossningen - en känslosam tid fylld av glädje, tvivel - och frågor: -Dom bits väl i magen, bebisarna ? -Nä dom bits inte, dom har inga tänder -Men ni får inte bara gosa med den - ni måste gosa med mig också! Programmet är nominerat till årets radiodokumentär i den internationella tävlingen Prix Europa. Ett samarbete mellan Barnaministeriet dokumentär i UR och Barnen i P1.

-Här finns många jättebra gömställen, berättar syskonen Ella och Edvin Gibro. De är ofta i skogen och leker. Men flera av Ellas kompisar tycker att skogen är läskig. Följ med ut på "Gissa bajset" lektion på Ur och Skurförskolan Utsikten, som är en förskola och skola grundad av Harriet Guter. Det är en alternativ form av barnomsorg och skola med Friluftsfrämjandets friluftsskolor som bas och pedagogisk idé, som går ut på att ge barnen ett alldeles unikt förhållande till naturen. Programmet är gjort av Christer Söderqvist i samarbete med Tendens tema: Vems är skogen?

---WEB: Skrivkramp kan som bekant drabba den bästa av författare. På Berättarministeriet i Södertälje vill man skapa förutsättningar för barn och unga att undvika att hamna i det tillståndet. I Berättarministeriets skrivarverkstad för man en istället en kamp för att öka skrivandet bland kommunens unga. Hit kommer varje vecka skolklasser för att eleverna tillsammans ska få skriva en berättelse. - Om man inte hade sin fantasi skulle ingenting bli gjort, säger William, 8 år. Mitt i Luna-gallerian i centrala Södertälje, bredvid djuraffären och mittemot möbelbutiken, ligger en till synes helt vanlig järnhandel. Om man tittar lite på håll vill säga. Går man närmare upptäcker man snart att affärens utbud inte riktigt liknar andra affärers. Här säljs till exempel svarta hål, vakuum och menlösa småplaner på burk. Här finns även fyrarmade tröjor för utomjordingar till salu. På skyltfönstret hänger stora annonser som gör gällande att det går lika bra att betala i en annan dimension. Affären

9 av 10 svenska barn i åldrarna 5-11 år hänger sig åt denna aktivitet i stort sett dagligen. 7 av 10 gör det dessutom mer än en timme om dagen. Vilken aktivitet vi pratar om? TV-tittandet förstås. TV:n, eller dumburken som den i folkmun också kallas, är omåttligt populär bland många barn.

Barnen fortsätter på Tendens serie Han, hon - eller hen? I TV-serien Dårfinkar och Dönickar, som är aktuell igen i SVT:s Barnkanalen, byter nyinflyttade Simone identitet och blir pojken Simon i sin nya skola. I veckans Barnen möter vi verklighetens Simone, Felicia, som bytte roll från mobbad flicka till hiphopkille. Programmet är en bearbetad återutsändning från 2007. Reporter Lollo Collmar.

Barnen 20120203 Träna för livet. Av Lollo Collmar och David Rune. Wilma Hallgren-Stenhammar kastar sig i vattnet från bassängkanten.Lyft på armarna, lyft på armarna! ropar hennes pappa, Axel Stenhammar. Wilma har en muskelsjukdom. Redan på BB bestämde sig hennes föräldrar för att ge henne alla chanser att träna sin kropp. Men det måste ske på ett lekfullt och roligt sätt. Wilmas veckor är schemalagda för att hinna med båda förskola och träning. Efter en söndag med både barndans och simning däckar hon i bilbarnstolen på vägen hem. - Än så länge är träningen mest som en lek för Wilma, säger Axel Stenhammar. Men han oroar sig för om hon ska lyckas träna tillräckligt när hon blir äldre. När skådespelaren och debattören Jonas Franksson var liten såg han filmen Rännstensungar. Sexåriga Jonas satt framför TV:n och såg lilla Ninni resa sig ur sin rullstol och börja gå, medan hennes kamrater jublade. Det var första gången Jonas Franksson insåg att han var annorlunda som satt i rullstol. Filme

Det sista prorammet I Barnens sommarserie med Rubriken Sommarlov 2012. Just under sommarlovet lever många unga I sverige oroliga för att bli bortgifta. 15 åriga Faezed Rahimzade är på flykt bort från sin familj som vill gifta bort henne mot hennes vilja. Producent: Manuel Cubas

För familjer som har det tufft ekonomiskt kan en vecka eller två på sommarkollo vara hela skillnaden. En kollovistelse blir det som gör sommarlovet till något härligt att minnas, och ger barnen något att berätta om för kompisarna i skolan till hösten. På Stockholms stadsmissions familjekollo på Hökö utanför Trosa får många familjer uppleva vad den svenska sommaren har att ge. Men - platserna är få och många vill dit. Det är också osäkert om det blir nått läger på Hökö nästa år då stadsmissionen visserligen får hyra gården gratis, men bara ett år i taget. I "Barnen" träffar du bland annat Jimmy Dahlqvist och bröderna Mohammed och Nouh Ali Abdelkarim som längtar efter en kollosommar vid havet. Alla tre har varit där tidigare och hoppas på en plats i år också. Mammorna Erika Dahlqvist och Riham Mofeq berättar om sin oro inför sommaren och vad barnen ska göra. Pia Axelsson från stadsmissionen och Tomas Hermansson, VD på Bonnier fastigheter berättar om framtiden för familjelägret på

Ryska barnhemsbarn har under många år kommit till Sverige som sommarbarn. Här stannar de några veckor hos svenska familjer för att sen resa tillbaks till barnhemmet. Igor Loginov kom som 11 åring till en familj för första gången. Nu är han över 30 år och den svenska familjen har tappat kontakt med honom. Viktora Jömark är ett annat sommarbarn som kom många somrar till Sverige och blev till slut adopterad. Idag är hon 34 år och lever i Stockholm med pojkvän. Lasse och Siv Wedhäll är två av de eldsjälar som engagerat sig i de här barnen. Producent: Gunilla Nordlund, Sveriges Radio Västerbotten.