Kluvet Land

Informações:

Sinopsis

Kluvet land handlar om klyftorna mellan människorna i vårt land. Ansvarig utgivare: Matti Lilja

Episodios

  • Rutköparna som hellre dansar än städar

    02/07/2014 Duración: 29min

    Fler och fler jobbar med att skura och putsa hemma hos andra. Antalet svenskar som köpte hushållsnära tjänster har femdubblats på fyra år. Kluvet Land hälsar på ingenjörsparet i Göteborg som gått över från svart till vit städhjälp. Och som hellre övar dans än skurar när de är lediga. – Att vi börjat dansa gör ju att vi har ett aktivt fritidsliv. Vi har ett bättre liv än vi vågats hoppas på, båda har skilda föräldrar, och vi är glada att vi kunnat hålla ihop. Enligt forskaren Elin Kvist från Umeå Universitet så är städning en konfliktfråga och del av det man i relationen bråkar om. Så det kanske inte är att överdriva att säga att städhjälp kan rädda äktenskap. Men det som räddar äktenskap sliter också på andra. – Det kan skapa fördelar för den välbemedlade medelklassen. Och samtidigt finns en risk att de arbeten som skapas inte är hållbara, för att de kommer att bli utslitna i sina kroppar. Folkhälsa för vissa men inte för andra, enligt forskaren Elin Kvist. Skatterabatten på hushållstjänster infördes för sj

  • Om att unna sig det goda - och låta någon annan göra jobbet

    25/06/2014 Duración: 29min

    Vi köper mer och mer tjänster. Andra gör det vi förut gjort själva. I premiären av sommarens Kluvet Land gör vi oss fina hos Maria Anatolieva, nagelskulptris i Göteborg och hör forskaren Henrik Jordahl som säger man unnar sig om man har råd. Svenskarna lägger också allt mer pengar på att unna oss att bli riktigt ompysslade. Maria Anatolieva är nagelskulptris i Göteborg och hon får kämpa för att få ihop till lönen. - Du måste ju vara aktiv hela tiden för att sälja dina tjänster, måste ju finnas dagar då du inte orkar, vi är inte de enda som gör naglar, speciellt om jag går in på social medier, det exploderar av naglar och hår. Man unnar sig om man har råd. Och många i Sverige har råd idag. Det säger Henrik Jordahl som forskar om tjänstesektorns ekonomi på Institutet för Näringslivsforskning, som också säger att fler och fler kommer att köpa personliga tjänster. - Som för de flesta tjänster är det så att de som tjänar mer köper mer. Man unnar sig mer om man har råd. De flesta tycker det är roligare att vara m

  • När ett samhälle sluter upp

    06/01/2014 Duración: 40min

    I Härnösand vägrade ungdomarna acceptera trakasserier mot stans nya invånare, flyktingarna. Och i Åsele pågick kampen för två avvisningshotade familjer under många år. Det här är berättelsen om dem som ställde upp på flyktingarna och hur det gick sen. Den ena berättelsen i en stad som då var på dekis och den andra i ett litet samhälle i södra Lappland. I Härnösand firar manifestationerna på torget 25 år. I Åsele slutade kampen med polisinsatser och tumult. Kluvet Land reser bakåt i historien för att höra vad människorna säger idag.  - Det är sent, men inte för sent att säga ifrån. Det är fem minuter kvar nu, säger Eva Westin, mamma till den mördade unga kvinnan som blev startskottet för fem i tolv-rörelsen i Härnösand. Reportrar Magdalena Martinsson och Åsa Sundman.

  • Man är bara en ung en gång och det är nu

    13/08/2013 Duración: 29min

    Måste man alltid säga ja till alla jobb i arbetslinjens Sverige? Emil Bergström berättar om något annat än jobbångest och oro. Han vill bara vara ung just nu. – Min tid är värd mer än de flesta av de här jobben betalar. De här åren är ju värdefulla, säger han. I sommar har vi hört unga människors berättelser om jobben här i Kluvet Land. Om bristen på jobb, om stress och ont i magen. Om arbetslöshet och osäkra anställningar. Om att skita i allt man blir tillsagd och att lösa det själv. Här i arbetslinjens Sverige där det är jobbet som är själva livet. Emil berättar om något annat.   – Det är normen att göra nånting som anses bra. Men bra för vem egentligen?

  • Att stå och söka jobb med en skylt mitt i folkhavet på centralen eller att anställa 50 kompisar

    06/08/2013 Duración: 29min

    Att köa på arbetsförmedlingen. Kanske få träffa en jobbcoach, eller två. Kolla platsbanken efter lediga jobb. Precis som 150 000 andra arbetslösa unga. Eller att strunta i allt det där. Kluvet Land handlar om dem som tar saken i egna händer. Hur gick det för Linus som ställde sig på centralstationen med en skylt? Fatime fick en lysande idé och fixade sitt eget drömjobb – nu hjälper hon andra att uppfylla sina jobbdrömmar. Och vad driver en 18-årig kille att fixa jobb åt 50 kompisar?  När Mickey Magnusson i Helsingborg började söka jobb upptäckte han att det är svårt att få det där allra första jobbet. Så han startade eget företag. Som inte bara ger jobb åt honom själv utan också till kompisar på gymnasiet som behöver ett första jobb att skriva in på sitt cv. Idag driver Mickey Magnusson Jobbassistenten AB samtidigt som han tar studenten. Du möter honom i Kluvet Land! Över 100 000 personer har tagit studenten nu i sommar. Många av dem rusade raka vägen ut i arbetslöshet. Kluvet Land hakar på en av alla dem s

  • Från staden där unga tjänar 40000 i månaden till Sveriges mest arbetslösa ungdomar

    30/07/2013 Duración: 29min

    I Kiruna med landets lägsta ungdomsarbetslöshet sliter företagen eleverna direkt från skolbänken till jobb med bättre lön än vad deras föräldrar har. I Bromölla är det helt andra villkor som gäller för unga. Här finns landets högsta ungdomsarbetslöshet. Kluvet Land pendlar mellan två orter. Nästan så långt ifrån varandra det går att komma i Sverige. Den ena med en gruva den andra med en toalettstolsfabrik. Peter Björnström, 26, jobbar i gruvan och tjänar mellan 30000 och 40000 kronor i månaden efter skatt. – Det är jättebra betalt. Det betyder frihet. Du kan köpa i stort sett vad du vill, säger han. Under förra året betalade LKAB ut en bonus till gruvarbetarna på 50000 kronor var. På den ort där toalettstolsfabriken tronade så stolt är det inte tal om någon vinstdelning. Alls. Istället är det nya varsel på gång. 23-åriga Josefine Lindskog skulle gärna vilja bo kvar i Bromölla där hon vuxit upp. Men hon är på väg att ge upp. – Det känns som att tiden stått stilla sen jag blev klar med min utbildning och flyt

  • Arbetslöshet gör unga sjuka: ”ett dråpslag"

    23/07/2013 Duración: 29min

    Som ett jordskred. Så har ungdomsarbetslösheten ökat i Sverige de senaste årtiondena. Och som ett jordskred underminerar arbetslösheten unga människors hälsa. Och gör dem sjuka. – Det är vissa perioder när det är väldigt tungt och jag har svårt att engagera mig och komma ut och göra saker. Jag känner att jag som är så dålig att jag inte ens kan få ett jobb är jag värd att göra det här roliga? Det säger Sofia Hedlund-Storkamp i Umeå. 32 år gammal. Arbetslös många gånger om. – Det tär på en att hela tiden ifrågasätta sig själv. Vad är det för fel, varför fick jag inte det här jobbet? Jag har varit deprimerad i omgångar, berättar hon.   Unga som är utan jobb tänker oftare på att ta sitt liv än unga som jobbar. De har svårare att sova och lider mer av oro och ångest. Det visar Folkhälsoinstitutets Nationella Folkhälsoenkät. Och att arbetslöshet skadar hälsan är forskarna överens om.  – Man blir rastlös, stressad och ofta blir man deprimerad och nedstämd, säger professor Anne Hammarström vid Umeå Universitet. Ho

  • Jakten på 77 000 försvunna unga människor

    16/07/2013 Duración: 29min

    I Sverige finns 77 000 unga som varken pluggat eller jobbat på tre år. – Ganska hemskt att man kan försvinna bara sådär helt plötsligt. En dag stannade Victor Yngman i Skellefteå hemma från skolan. Det slutade med att han satt hemma i hela två år. Spelade spel, kollade film och sov. – Jag lämnade inte huset särskilt ofta. Vad ska man säga i en diskussion när man bara sitter och spelar om dagarna. Livet kändes helt meningslöst när jag bara var hemma och gjorde ingenting, säger han. Marwin Nilsson på Arbetsförmedlingen har räknat ut hur många unga som varken pluggat eller jobbat på tre år. Han är förvånad över att de är hela 77 000 personer. – De ökar i nästan samtliga landets kommuner. Det är ingen som vet något om dem egentligen. Det är ett allvarligt samhällsproblem att så många unga hamnat helt utanför. Det är ju de som ska ta över och producera framöver. Kluvet Land hänger med Uppsök Malmö som knackar dörr i jakten på ungdomar som tillbringar dagar, månader och år utan att vare sig plugga eller jobba. Mo

  • Att få jobb direkt och sparken lika plötsligt

    09/07/2013 Duración: 29min

    I Danmark tackar många systemet Flexicurity för den låga arbetslösheten bland unga. Där kan man få jobb på direkten och sedan sparken lika fort. I Lappland väger tryggheten tyngre. – Jag gick in på bageriet för att säga hej till en kompis som jobbade här. Hon undrade varför jag inte sökte jobb på bageriet och så gick hon och hämtade chefen och jag skrev under kontraktet. Det var störtskönt att få börja jobba med detsamma, säger Astrid Böttiger i Köpenhamn. 23-åriga Felicia Sjölander har också flyttat över sundet i hopp om att enkelt få ett stadigt jobb i Köpenhamn. Jobb fick hon, men särskilt stadiga var de inte. – Jag jobbade på ett kafé under en månad. Dagen före ett pass fick jag ett sms från chefen där det stod att vi har inte användning för dig på kaféet så du behöver inte komma in i morgon och inte framöver heller. Det var väldigt oväntat och jobbigt.  Kluvet Land åker 128 mil norrut från Köpenhamn. Trots att det här är glesbygd så sticker Dorotea ut med en relativt låg arbetslöshet bland unga. En vik

  • Lever livet på paus - arbetslös som 170 000 unga

    02/07/2013 Duración: 29min

    De skulle kunna fylla tio Globen. Eller 6000 skolklasser. De lever som förvuxna tonåringar hemma hos sina föräldrar. I Sverige är ungdomsarbetslösheten omkring 25 procent. – Jag får aldrig chansen att starta mitt liv. Och flytta hemifrån till exempel, säger Simon Bergquist som varit arbetslös i nästan ett helt år.   Hur är det att vara vuxen, men leva som en tonåring hemma hos pappa? Varför får Matilda med magisterexamen knappt komma på en enda anställningsintervju? Vad händer när du är 28 och inte kan stå på egna ben? – Ibland undrar jag hur mycket mina barn sinkar mig, säger Matilda Audas Björkholm. Ett program av reportrarna Anna Burén och Anna Landelius, producent Magdalena Martinsson, projektledare Agneta Kellgren och tekniker Björn Nitzler

  • Den ofrivilliga scouten - med tillfälligt jobb är du alltid redo och aldrig ledig

    25/06/2013 Duración: 29min

    Timvikariat, projektanställning, provanställning, säsongsjobb, vikariat, ett nytt projekt och över till nästa timvikariat. De tillfälliga anställningarna har ökat dramatiskt bland unga i Sverige. – Jag har blivit helt knäckt i perioder för mina tankar ligger hela tiden på jobbet. På när jag ska få jobba. Och får jag vara ledig den här gången? Och oj - jag måste avboka det där för hur mycket lön kommer jag få den här månaden? Säger Moya Milton, undersköterska i Umeå. De fasta jobben har minskat dramatiskt sen början av 90-talet. Sverige ligger i topp av de nordiska länderna. Mer än hälften av de unga som jobbar har en anställning med slutdatum. Och det är mycket vanligare bland tjejer än bland killar.  – Jag ställer klockan på halv sju varje morgon. Sen klär jag på mig och gör mig i ordning. Sen sitter jag och väntar. Antingen på att telefonen ska ringa. Eller att klockan ska passera nio så att jag kan planera vad jag ska göra den dagen, säger Josefine Lindskog i Bromölla. Klyftan växer mellan dem som harvar

  • Jobba gratis och bo kvar

    23/12/2012 Duración: 29min

    När kommunen ville lägga ner deltidsbrandkåren gick Trönöborna i Hälsingland ihop och startade sitt egna brandvärn med frivilliga krafter. Och så ser det ut runt om i landet. När det offentliga samhället allt mer drar sig tillbaka blir det landsbygdsborna själva som får se till att det går att tanka bilen eller köpa mjölk. Lena Åkerlind är en av många engagerade i Trönö. Och när det gäller brandvärnet tycker hon det känns tryggare att det drivs med ideella krafter. –  Man kan ju tycka att det offentliga eller det kommunal ska stå för sådana här grundläggande frågor. Å andra sidan i de här tiderna av nedläggning så är jag betydligt mer säker att verksamheten får vara kvar när vi har hand om den själv, än att papperen ligger på något bord och väntar på en klubba, säger Lena Åkerlind. Och folk på landet får bereda sig på att göra mer själva framöver menar historikern Lennart Johansson i Växjö. – Det är väl en väg tillbaka, att det blir ideella krafter som tar över igen för att hålla detta levande. Det kommunal

  • Fantastiska berättelser från Lammhult och Saxnäs

    16/08/2012 Duración: 29min

    Sommarens sista Kluvet Land berättar fantastiska berättelser om kreativa människor som kan skapa sånt som andra inte trodde vara möjligt. Vi besöker den lilla byn Saxnäs i Lapplandsfjällen där kulturen lever och frodas i ett fullständigt unikt konstmuseum med konst av de stora och med Gerd Ullander som både konstnärlig ledare och kulturmotor. I familjen egna vardagsrum hålls också konserter med jazzens världsstjärnor för både Saxnäsbor och förvånade besökare. – Jag har alltid försökt kombinera det så att skolbarnen fått träffa musikerna under skoldagen och så på kvällen har vi haft konsert för vuxna. Vi hälsar också på i Lammhult i Småland. Här har ett av Sveriges mest kända varumärken för möbler växt fram och här satsar man på att bli skandinavisk designhuvudstad. Nina Litgård driver möbelbutik. – Jag trivs här tillsammans med de andra, det är mycket så att vi gör någonting tillsammans och det är viktigt, tillsammans är man väldigt mycket större än man är själv och i en storstad är man själv. Här är vi ju

  • Kluvet land går i land på de Brittiska Öarna

    09/08/2012 Duración: 29min

    Följ med till England. Där har flyttströmmen vänt. Här flyttar de som har råd ut på landet. I England har flyttströmmarna från landsbygden in till städerna vänt. Idag flyttar fler ut på landet och färre till de stora städerna. Chris Head bor i den lilla byn East Harptree i sydvästra England. Han jobbar med landsbygdsutveckling och tillhör själv en av de som flyttat ut. – Jag och min fru ville bo på en plats där man känner sina grannar, och där man kan vara en aktiv del av samhällslivet, en del av en bygemskap, säger Chris Head. Men det är inte vilka som helst som flyttar ut, idag är flyttmönstret också en fråga om vilka som har råd. Stadsbor som inte har råd att bo på landet pendlar ut till landsbygden för att arbeta eller för de har en längtan ut. Och rika landsbygdsbor som pendlar in till stan för att arbeta. Affären i byn East Harptree ägs gemensamt av byns 230 invånare. Alla turas om att jobba gratis i affären, en timme eller två i veckan. Och priserna är låga, det är ingen affär där man veckohandlar ut

  • Svarta drömmar

    02/08/2012 Duración: 29min

    Landsbygden som efterbliven eller som en våt dröm. Kluvet land i P1 reser till Hälsingland och diskutera mediernas bilder. Kluvet Land reser till Trönö, utanför Söderhamn för att prata med Po Tidholm, journalist och glesbygdsskildrare, om bilden i media av livet på landet. – Den ena bilden är att landbygden är en plats för vila och andlighet, och sedan så har du den andra bilden, som något efterblivet och mörkt och dyster och hopplöst, en plats för de som blivit över, som inte är lämpade för det urbana livet, säger Po Tidholm. Landsbygden som svart misär eller romantisk dröm. Po Tidholm som själv lämnade uppväxten i ett litet samhälle för Stockholm för att sedan återvända och bli kvar. Och han har funderat en hel del. Han beskriver bondbyarna i Hälsingland som en plats för initiativkraft och frihet. Men också för hårt dagligt arbete. – Det väldigt många glömmer bort är att man arbetar hårt på landet. Det är ju inte så att man sitter och tar det lugnt. Jag blir extremt provocerad av alla som tror att vi som

  • Här var det nymålat

    26/07/2012 Duración: 29min

    Kluvet land återvänder till Jörn i Västerbotten ett år senare. Familjen Stenman ska nu sälja sitt hus och flytta och högstadiet hotas, men det har också kommit ett antal nya unga familjer som ser en framtid här. Det är en dyster bild av ett samhälle som en gång blomstrat men det finns också ljuspunkter bland som kommer inflyttande. Patrik Karlsson som jobbar på storköket i Jörn och han och hans sambo hör till de nya. – Trevligt folk, bra service och billigt, väldigt, väldigt billigt. Och nu ska ni flytta in i ett hus här, vad har ni fått ge för det? – 160 000, en enplanvilla med källare, garage, fyra rum och kök. Det är riktigt bra, för bra för att vara sant. Hur tänker du om framtiden? – Ja, i framtiden kommer vi att få vara ifred. Ska man bo i inlandet får man räkna med att ha det lite tufft och man får väl kämpa för allt, säger Patrik Karlsson. Att folk flyttar in räcker inte för att vända trenden. De senaste åren har befolkningen faktiskt ökat något i själva tätorten Jörn. Man har gått plus ett trettiot

  • Jorden vi ärvde

    19/07/2012 Duración: 29min

    Mat på bordet en het potatis i framtiden - Kluvet land i P1 om den bördiga marken som förvandlas till bostäder och parkeringsplatser. En av landbygdens framtida utmaningar är maten och var den ska odlas. Det menar forskaren Anders Larsson på Sveriges Lantbruksuniversitet. – Att ta från jordbruksmarken kan vara förödande i ett tioårsperspektiv, nu när vi går mot bristande olja i världen och det gör vi ju nu i rasande takt. Det finns ett hot i idyllen Svedala, tätorten på andra sidan fälten växer och det går ut över bördig jordburksmark. Elna Karlsson, bonde på gården Nygård i Svedala, beskriver hur byggnationerna kommer närmare.  – Usch så hemskt, vi ska ju äta i framtiden och vi kan inte förlita oss på andra länder och att vi ska kunna importera därifrån. Tusentals hektar åkermark har blivit till parkeringsplatser, vägar, bostadsområden, köpcentra. Men varje hektar av dagens åkermark behövs för matproduktion i framtiden, menar Anders Larsson, forskare vid Sveriges Landsbruksuniversitet i Alnarp. Brist på va

  • Rött och blått på glesbygdskartan

    12/07/2012 Duración: 29min

    Kluvet land undersöker hur politiken i glesbygden bedrivs. Den politiska kartan över Sverige visar att Norrland är rött och storstadsregionerna blå. Men i den praktiska politiken ute på landet spelar partifärgen mindre roll. Kluvet Land reser till och Lessebo och Bjurholm och träffar det moderata kommunalrådet som höjer skatten istället för att sänka den. Norrland är rött och storstadsregionerna blå. Dessutom växer befolkningen i de rika blå medan de mer fattiga röda krymper. En något förenklad bild som ändå berättar en del om verkligheten. Det är också verkligheten som många gånger styr hur den praktiska politiken bedrivs i glesbygden och i de små kommunerna. Och då spelar partifärgen mindre roll. I Sveriges minsta kommun Bjurholm träffar vi det moderata kommunalrådet Ingemar Nyman som trots att han är moderat är för skattehöjningar. – Det är inte aktuellt med skattesänkningar i Bjurholms kommun, däremot har vi gjort några skattehöjningar sedan 1995, jag tror vi har gjort två skattehöjningar. Det är olika

  • Glesbygdsbarn

    05/07/2012 Duración: 28min

    Först utbildning, sedan jobb och sist barn. Kluvet Land i P1 om unga i landsbygdskommunerna som gör tvärtom. Hofors, Bjurholm, Grums, Dorotea och Töreboda samhällen där mammorna och papporna är unga. Alla är de små landsbygdskommuner. De äldsta förstagångsföräldrarna finns i Danderyd, Lidingö, Stockholm och Vellinge. I Dorotea i Västerbotten finns några av Sveriges yngsta mammor. Sara Selin blev mamma när hon var 22. – Jag har alltid velat ha barn när jag är ganska ung, tycker man ska passa på. Min mamma fick barn när hon var ung, så det har hängt med. Det finns en tydlig koppling mellan utbildningsnivå och när vi väljer att skaffa barn. Helena Kåks är etnolog vid Dalarnas Forskningsråd och håller just nu på att avsluta ett projekt om unga människor som väljer att stanna kvar på landsbygden. Hon säger att normen att vänta med att skaffa barn är stark och att det är en norm som dominerar i städerna. I landsbygdskommunerna närmar man sig många gånger vuxenlivet från det andra hållet, genom arbete och genom at

  • Skam den som ger sig

    28/06/2012 Duración: 29min

    Kluvet Land startar sommarens reportageserie med att prata om motstånd och protest men också om att göra det själv när ingen annan gör det åt en. Sedan slutet av januari i år har Doroteaborna i Västerbotten ockuperat sjukstugan i protest mot landstingets besparingar inom akutvården i inlandet. Rörelsen har växt till det som kallas Lapplandsupproret, där människor från en rad inlandskommuner i Norrland går ihop för att kämpa för sin rätt till vård. Eva Söderström är en av ockupanterna på sjukstugan i Dorotea. – Det är nästan ett friskhetstecken att man gör någonting när de börjar dra ner. Först blir det vårdavdelningen sedan blir det läkarmottagningen, kanske folktandvården. Det kanske inte är värt att satsa på inlandet som våra stora ser det, säger Eva Söderström. Förut fanns en akutvårdsavdelning med fyra platser bemannad dygnet runt och jourläkare på plats vissa helger och kvällar. Men nu stänger dörrarna klockan fem och vårdavdelningen har lagts ner. Västerbottens Läns Landsting ska spara 150 miljoner kr

página 5 de 6