Barnen

---PODD: Berättelser från stress-Sverige - del 4. Barnen om stress. - Stress borde inte få finnas! Det säger Astrid Cederlöf, 13 år, i dagens upplaga av Barnen som handlar om stress och press men också om behovet av en lugn plats. Kaos i huvudet är rubriken. Och det är så Astrid känner när hon tänker på allt hon ska klara av under en skolvecka. Ni vuxna förstår inte hur det är, säger hon. Programmet är gjort av Anna-Brita Lindqvist.

Det är januari 2002 i förorten Bergsjön i Göteborg. En samhällskunskapslärare berättar om flickan Fadime som blivit mördad av sin far för att hon vägrade leva sitt liv som släkten ville. I klassrummet sitter Farman Sediq, då 15 år. - Vi killar nästan flinade mot varandra. Det är rätt åt henne. Hon fick inte ha pojkvän, varför gjorde hon det? Hon borde lyssnat på sina föräldrar. Idag har Farman brutit med hederskulturen och jobbar mot hedersförtyck. Vändningen kom när han blev kär i en tjej som blev kontrollerad av sin bror, på precis det sätt han själv kontrollerade sin storasyster. Anhar Barakat flydde hemifrån när han var 17 år och skulle giftas bort. Farman såg som sitt ansvar att skydda familjens rykte genom att begränsa sin storasyster. Idag jobbar de båda två mot hedersrelaterat våld och förtryck och för barns och ungas rättigheter. Ett program av Rosa Fernandez och Lina E. Johansson i Tendens och Barnens serie "10 år efter Fadime".

Hur pratar vi med barnen? Vad betyder samtalet för ett barn? Det är några av de frågor som ställs i veckans program. Lyssnarna kommer att få höra fem pratstunder med fem olika barn. I höstas satte vi här på Sveriges Radio skolan under lupp. Den orättvisa skolan, kallade vi vår stora satsning. En av rösterna i radion då tillhörde professor Inger Enkvist: - Det stora som föräldrar kan göra, framförallt när barnen är små, är att prata mer med dem. Att fråga dem: Vad som har hänt? Att diskutera med dem. Att ta dem på allvar. Då lär sig barnen att samtala och vad som är mänsklig samvaro. Det är samtalet - att lyssna på varann, att skratta tillsammans, att berätta tillsammans. Allt det här ger en förmåga att hantera språket och det är ett oändligt värde för ett barn. Också för att barnet inte ska känna sig ensamt i världen. Samtidigt som programmen om den orättvisa skolan rullade i radion fick en grupp studenter på Stockholms Dramatiska högskola i uppgift att intervjua barn. T ex intervj

Ginna Lindberg och Sten Sjöström, Sveriges Radios korrespondenter i USA träffar hemlösa och fattiga ungdomar och barnfamiljer i Washington och New York.

Den 21 november 2011. Tretton hundra vuxna barnhemsbarn och fosterbarn köar utanför Stockholms stadshus. Stora vita partytält döljer säkerhetskontrollen som alla måste passera. Först ser det ut som att här serveras en varm välkomstdryck till alla gästerna, men, nej så är det inte. Inne i Blå hallen väntar vi. På scenen befinner sig redan Adolf Fredriks flickkör i vita blusar med röda skärp och Marc Levengood klädd guldglänsande väst under en mörk kostym. Så här dan för dan återvänder vi till Bå Hallen tillsammans med Barnens reporter Ylva Mårtens. Publiken ställer sig upp. Drottning Silvia är klädd i benvit dräkt, barnminister Maria Larsson i beige kavaj och svart kjol och Riksdagens talman Per Westerberg i svart kostym och röd slips kommer ned för den stora trappan och sätter sig längst fram bland publiken. Riksdagens talman Per Westerberg framför samhällets ursäkt.

"Hela samhället ligger med en i sängen när man är ung och har sex". Från mars. Går det att sätta gränser för det man vill och inte vill göra allra första gången man har sex? Hur säger man nej när lusten försvinner under ett samlag? - Hela samhället ligger med en i sängen, när man är ung och har sex. I form av förväntningar man har från sig själv och kompisar, säger sexualupplysaren Luis Lineo. - Förväntningarna skapar press och det är svårt att lyssna på sin egen känsla och behov, om vad som är okej eller inte okej.

"Jag fick skulden för en brand".

- Mina betyg är redan förstörda, det är ingen idé. Ali Nikolic är 15 år och skulle egentligen ha gått i nian nu. Men han har slutat gå till skolan. Precis som många andra romer i skolpliktig ålder där han bor. Enligt en undersökning från 2008 går runt hälften av de romska barnen i Malmö inte i skolan. Inget vet hur sifforna ser ut idag. De kan vara färre - det kan vara ännu fler. När Ali varit borta från skolan en månad ringde läraren hem till hans föräldrar och undrade var han var. De visste heller inget. Ali hade lämnat hemmet som vanligt varje morgon. Han hade heller inte berättat att han blev trakasserad i skolan för att han är rom. Alis lillasyster Jasmina Nikolic blir också påhoppad ibland i skolan. - Jag bara ignorerar när jag blir retad, säger hon. Till slut så lägger dom av. Deras mamma Jadranka Nikolic tycker skolan är jätteviktig. Själv gifte sig när hon var 14 år och var då tvungen att sluta i skolan. - Det är skillnad på vårt sätt att se på skolan idag, mot var det var

Tänk på att en liten läxa kan förändra din framtid. Skicka det här vidare till 10 vänner annars får du dåligt betyg resten av ditt liv.Den här texten läste Noel Noor, 12 år, på Facebook en dag. Det var hennes kompis som skrivit den och Noel skickade aldrig vidare den till 10 kompisar. Men är det så? Att struntar man i en läxa kan det vara ett misstag som förändrar ens liv? Ayat Kassem som går i nian på Hjulstaskolan utanför Stockholm har höjt sina betyg med 70 meritpoäng sedan hon började på Stiftelsen Läxhjälpens läxhjälp. Ayat gillar att läxläsningsmentorerna från Stiftelsen Läxhjälpen alltid säger åt henne att du kan, du kan, du kan, du kan. Det gör att hon tror att hon kan. Barnen den här veckan om just läxor. Men också om framtidsdrömmar, livsavgörande samtal och om vad man faktiskt kan klara av bara någon säger till en att man kan.

Läxor för livet. Reporter Laura Wihlborg. Programmet ingår i Sveriges Radio stora satsning Den orättvisa skolan.

Hur är det att ha ett syskon som inte är som andras syskon? Vad tar man med sig senare i livet, vilka spår lämnar det? I dag handlar Barnen om att ha ett syskon med funktionsnedsättning och vi återvänder till en familj vi mötte för fem år sen. Ola Hemström knackade i november 2006 på dörren till Victor Blombergs nyinredda rum på vinden. Genom dörren hördes ljudet av en elgitarr. Det är skönt att ha ett eget rum att dra sig tillbaka till, sa Victor. Tvärs över gården har Victors bror Dennis sitt rum. Han drar sig också ofta undan och tar paus från familjen. När Dennis och Victor beskriver varandra använder de nästan exakt samma ord: Han är en snäll och omtänksam bror innerst inne, säger de. Men ofta, ofta blir det konflikter mellan dem. Då är det skönt att kunna dra sig undan. Hör Dennis och Victor berätta om hur det är att leva med funktionshindret ADHD - hos ett syskon, respektive hos sig själv. I programmet återvänder vi också till Dennis och Victor - fem år senare. Hur gick det fö

"Dom trodde jag var utvecklingsstörd". Maurizio Ruz blev förtidspensionerad när han var 17 år, placerades i särskola när han var 9 år, kom till Sverige från Chile 1988. Då han var 8 år började Mauricio i en förberedelseklass för nyanlända barn. Idag är han 32 år. Han har läst om tvillingarna Rasmus och Robin Sjöholm som också gått i särskola, men för en tid sen visade sig ha blivit felplacerade. Mauricio har börjat ett detektivarbete för att ta reda på historien om sig själv. Han har åkt till Chile och pratat med grannar och vänner som kände honom som barn. Aldo Ruz är Mauricios fem år äldre bror. Han har skickat ett brev till bl a Diskrimineringsombudsmannen och Skolinspektionen. Aldo och Mauricio kräver att placeringen i särskolan granskas. Aldo Ruz är själv utbildad lärare och har under flera år märkt att många barn, särskilt pojkar med invandrarbakgrund ofta får olika diagnoser i den svenska skolan. Han är inte ensam om dessa iakttagelser. Flera utredningar konstaterar samma sak.

"Alla fick blomma ut" är rubriken idag. Vad fick dom med sig ut i vuxenlivet - barnen som gick på den omtalade förskolan Tittmyran/Björntomten där man drog igång ett medvetet jämställdhetsarbete för 15 år sen. Vi ska träffa syskonen Anna och Johan Rosenkvist som idag är 20 resp 18 år - och gör också ett återbesök på förskolan som fortfarande vill vara en frizon från normerna. Reporter är Anna-Brita Lindqvist - och vi börjar med att gå bakåt i tiden, till 1997, när Anna var med i P1 första gången: --

- Kommer man till stan ska man vara beredd på att det kan bli bråk. På plattan i T-centralen sitter 17-årige Aldo Ortiz Cruz och väntar på sina kompisar. Den snabbast växande gruppen som påverkas av gatuvåldet är unga mellan 15 och 17 år. Där offer ibland blir förövare.

Hemligt, hemligt - barnen om skilsmässan. Med Ylva Mårtens.

Om barn och våld Lördag kväll. Larm om femtio kombatanter. Tre unga killar misshandlade. Så ser en vanlig helgkväll ut för ambulanssjuksköterskan Peder Bergman. Sedan 2008 har antalet unga killar som blivit nedslagna på gatan fördubblats. Ändå är det bara drygt hälften som anmäler. Varför är det så? Hur ser vi på unga killar och våld? Programmet, som är gjort av Manuel Cubas, sändes första gången den 7 oktober 2011.

Einar Bardal och Marte Andrea Skretteberg går första året på gymnasiet, men framförallt är de medlemmar i AUF, Arbeiderpartiets ungdomsförbund. Einar var på Utöya den 22 juli, men det var inte Marte Andrea. Barnens reporter Ylva Mårtens lovar Einar att inte ställa några frågor om hur det var på Utöya, men om han ändå tycker att frågorna kommer för nära så behöver han inte svara. Marte Andrea är ledare för AUF Västra Aker. Marthe Andrea blev politiskt aktiv när hon var 14 år. I programmet medverkar också Abou Coulibaly som går i 7an i Töyen skolan i Oslo. Han trodde det var åskan som mullrade, så han väntade på regnet och fler smällar, men det kom inga. Mina Falih går i samma klass. Alla skolor i Norge fick i uppdrag att prata om 22 juli när höstterminen började. I Töyen skolan var detta extra viktigt eftersom barnen där bor i stadsdelen Grönland som ligger mitt i Oslos innerstad, många barn hörde bomben och kanske var de ensamma hemma när deras föräldrar arbetade.

Programmet sänder inte längre. I detta program fick barnen plats i samhällsdebatten och du som lyssnare fick höra livet ur deras perspektiv för att se hela samhället tydligt och skarpt.

"Unga tjejer blir utsatta för hatbrott för att de bär slöja, utan att anmäla, vilket gör att det blir ett osynligt problem. Själen bakom sjalen är rubriken på dagens Barnen i P1. Programet producerades av Manuel Cubas. Gå gärna in på hemsidan www.sverigersradio.se/p1/barnen och kommentera.

"Överhjälp oss inte". Barn & Ungdomsrådet i Sörmlands landsting berättar. Programledare Ylva Mårtens.