Folk Och Försvar-podden

Ofta sägs det att ”det tar lång tid att bygga försvarsförmåga”. Denna sanning sätts nu på prov när svenskt försvar ska stärkas mycket och på kort tid. Det är de största tillskotten som nu görs sedan andra världskriget och tiden under vilken förstärkningen ska ske är mycket kort. Bakom uppgörelsen står riksdagens samtliga åtta partier.  I svenskt försvar finns ett antal försvarsmyndigheter som alla har sin specialistkompetens. En av myndigheterna beskrev arbetet som nu pågår som vid ett vägskäl. Detta då många viktiga beslut nu måste tas mycket nära inpå själva totalförsvarsbeslutet. Detta samtidigt som besluten kommer få stor effekt på försvarsförmågan både här och nu men också för flera decennier framåt. Folk och Försvar har haft möjligheten att titta lite närmare på tre områden i denna podd för att få veta mer om hur arbetet med att bygga ett starkare försvar ska gå till och hur tre av våra försvarsmyndigheter arbetar med frågan. Vi har pratat med generaldirektörerna för Plikt och Prövningsverket Chris

Vad som händer med barnen under höjd beredskap är inte en så enkel fråga som det till en början kan verka. Ansvarsprincipen klargör att den som ansvar för något i fredstid också ska göra det i höjd beredskap. Därmed är det upp till kommunerna att upprätthålla verksamhet inom skola och förskola, även under höjd beredskap. Samtidigt ställer en sådan situation helt andra krav på verksamheten än normalt. Utifrån kommunalt perspektiv kan det handla om att barnen behöver tillgång till skola och förskola under större delar av dygnet om deras föräldrar är krigsplacerade och därmed inte lika tillgängliga som vanligt. Delar av personalen kan dessutom vara krigsplacerad på annat håll än i den verksamhet de vanligtvis arbetar. Personalen har också helt andra förutsättningar att utgå från. Rent praktiskt kan det bli svårt att arbeta om ett krig till exempel påverkar tillgången till el, mat eller vatten. De psykologiska utmaningarna är även de stora – både för personalens egen del och för barnen vars behov av trygghet är s

Röster och perspektiv från de politiska ungdomsförbunden. Vad innebär fredsbegreppet utifrån en svensk kontext och hur kan samhället rusta sig starkare mot hot som försöker påverka vår trygghet och demokrati? Hur ser lägesbilden ut idag och vilka problem behöver lösas för att skapa en ökad motståndskraft i samhället i allmänhet, och för att skydda våra grundläggande värden som demokrati, rättsstaten och demokratiska fri- och rättigheter i synnerhet? I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden framför tre förbundsordföranden för de politiska ungdomsförbunden sina åsikter och perspektiv om de hot som påverkar vår fred, trygghet och demokrati i en tid av alltmer komplexa säkerhetsutmaningar. Medverkar gör Philip Botström (SSU), Matilda Ekeblad (MUF) och Romina Pourmokhtari (LUF). Podden är producerad av Hanna Waerland-Fager. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

”Det är hög tid att sluta vara naiv när det kommer till informationssäkerhet.” säger Anne-Marie Eklund Löwinder i ett samtal med Folk och Försvar på temat cybersäkerhet. Lyssna på hur Anne-Marie kom att bli en av ett fåtal i världen som valdes ut att ha nyckeln till Internets innersta kärna och varför vi måste sluta vara mediokra och tänka att vi är good enough på informations och cybersäkerhet. Avsnittet är producerat och redigerad av David Bruhn. Jingeln är producerad av Die Hard Productions. I podden nämns ett flertal rapporter och artiklar. Några av dessa finner du länkar till nedan Här får barnen lära sig att surfa säkert – DN https://www.dn.se/sverige/har-far-barnen-lara-sig-att-surfa-sakert/ Home router security report 2020 – Fraunhofer FKIE https://www.fkie.fraunhofer.de/content/dam/fkie/de/documents/HomeRouter/HomeRouterSecurity_2020_Bericht.pdf Signerade toppdomäner enligt ICANN https://stats.research.icann.org/dns/tld_report/ Attacken mot Maersk omnämns också. Detta finns mycket skrivet om. Du

Grand strategy is dead, long liv strategic governance. I dagens podd samtalar Folk och Försvarspodden med Magnus Christiansson som disputerat med avhandlingen ”Defence transformation in Sweden – The strategic governance of pivoting projects 2000 – 2010”. Vi får bland annat höra om hur Nordic Battle group 08 förändrade svenskt försvar inifrån och varför just insatsen i Afghanistan var av extra stor vikt för utvecklingen av svensk försvarsförmåga. Men, vi får också veta mer om varför en ny grand strategy också är drömmen om en konstitutionell revolution. Podden är producerad och redigerad av David Bruhn. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

De senaste århundradets tekniska utveckling har resulterat i landvinningar inom en mängd områden. Inte minst har den generella livskvaliteten ökat markant jämfört med människans tidigare historia. En konsekvens av detta har varit ett beroende av energi i olika former. Ett av de mest betydande inslagen i den moderna vardagen är elektricitetens ständiga närvaro, och det är nu svårt att tänka sig ett liv utan el. Det är få, om några, aspekter av livet och samhället som inte på något sätt är kopplade till elförbrukning. Det gör våra liv enklare och på många sätt säkrare, men det innebär också en sårbarhet. Det är något som vi har fått erfara i samband med tidigare avbrott i elförsörjningen. Stormen Gudrun är ett exempel på hur omfattande en sådan störning kan vara, men vi kan komma att behöva förbereda oss på avbrott med än mer långtgående konsekvenser. Att ha en beredskap för fredstida kriser som drabbar elförsörjningen är i sig viktigt, men till det kommer också risken att en antagonist medvetet angriper elförs

Mer än hälften av världens befolkning är idag under 30 år och dagens unga generation är den största någonsin. I länder påverkade av konflikt och väpnat våld är en majoritet av befolkningen unga och unga är en av de grupper i samhället som drabbas hårdast av väpnad konflikt - som drivs på flykt eller berövas möjligheter till utbildning och säkerhet. Inom säkerhetspolitiska sammanhang har unga oftast lyfts fram som ett problem som måste lösas. Många lockas in i våldsbejakande miljöer och ansluter sig till extremistiska och våldsbejakande organisationer, medan unga samtidigt under en lång tid har utgjort en förändringskraftig rörelse genom gräsrotsdrivna folkrörelser samt genom protester och demonstrationer runt om i världen. Ett tydligt erkännande för den ofta bortglömda åldersgruppen av unga vuxna, 18–29 år, var när FN:s säkerhetsråd år 2015 antog resolution 2250 om unga, fred och säkerhet. Resolutionen är den första i sitt slag och understryker vikten av ungas deltagande och inkludering för att bygga fred och

Få länder har varit lika krigsdrabbade som Afghanistan. Vilka konsekvenser kan ett tillbakadragande av internationella styrkor ha för situationen i Afghanistan? Vilket inflytande har Sverige på situationen i Afghanistan? För att diskutera dessa frågor pratar Folk och Försvar-podden med Jan Hallenberg ,forskningsledare på Utrikespolitiska institutet, Admir Skodo, forskare på Lunds universitet, och Andreas Stefansson, generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén. Podden är skapad av Zebulon Carlander och Maja Johnsson. Jingeln är skapad av Andreas Henningson.

Under våren var det tänkt att ickespridningsavtalets översynskonferens skulle anordnas i New York. På grund av coronapandemin har konferensen behövt skjuts framåt i tiden, men frågan om kärnvapen, nedrustning och ickespridning försvinner inte som viktiga frågor för internationell säkerhet och stabilitet. För att diskutera detta pratar Folk och Försvar-podden med Carl Magnus Eriksson som är departementsråd på Utrikesdepartementet, Josefin Lind som är generalsekreterare för Svenska läkare mot kärnvapen, och Mike Winnerstig som är chef för den säkerhetspolitiska enheten på Totalförsvarets forskningsinstitut. Podden är skapad av Zebulon Carlander och Maja Johnsson. Jingeln är skapad av Andreas Henningson.

Detta avsnitt handlar om hur Sverige ska rusta sitt cyberförsvar – både militärt och civilt, offentligt och privat. Vilka typer av angrepp sker idag, och vad kan vi förvänta oss i framtiden? Vad behöver myndigheter och företag göra för att skydda sig själva och resten av samhället? Vad är statusen på Försvarsmaktens och KTH:s cybercentrum? Vilken roll ha privatpersoner i det digitala försvaret? För att besvara dessa frågor har vi med oss Hans Arvidsson och Christoffer Karsberg från 4C Strategies och på länk David Olgart från Försvarsmakten, Pontus Johnson från Kungliga Tekniska Högskolan och Richard Oehme från Knowit Secure. Podden är skapad av Daniel Kjellén och Maja Johnsson. Jingeln är skapad av Andreas Henningson.

Diskussionen om en säkerhetspolitisk plan B kommer med stor sannolikhet att vara ett växande samtalsämne inom försvars- och säkerhetspolitiska kretsar. Hur ska Sverige navigera i en osäkrare tid? Vilka samarbeten borde vi prioritera? Vad kan Sverige göra för att värna sin säkerhet och nationella intressen?  För att diskutera ämnet pratar Folk och Försvar-podden med Robert Dalsjö, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Björn Fägersten, senior forskare och chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram och Katarina Tracz, chef för tankesmedjan Frivärld. Podden är skapad av Zebulon Carlander och Maja Johnsson. Jingeln är skapad av Andreas Henningson.

Folk och Försvar-podden om Totalförsvarsövning 2020. Vad går övningen ut på och vad kan vi förvänta oss av övningsåret? För att svara på dessa frågor har vi intervjuat Camilla Asp, chef avdelningen för krisberedskap och civilt försvar på MSB och brigadgeneral Gabor Nagy, chef för totalförsvarsavdelningen i Försvarsmakten.  Podden är skapad av Daniel Kjellén och Maja Johnsson. Jingeln är skapad av Andreas Henningson. 

Folk och Försvar-podden om NATO. I intervjuer med Axel Wernhoff, chef för Sveriges ständiga delegation vid NATO och Dr Ian Davis från Stockholm International Peace Reserch Institute (SIPRI) tar vi reda på vad NATO egentligen är och vilken roll Sverige har i alliansen som ickemedlem men ändå aktiv partner. Podden är skapad av David Bruhn och Maja Johnsson. Jingeln är skapad av Andreas Henningson. 

Vilka är lärdomarna från de många stora bränderna 2018? Nu pågår utredningarna av och hos de inblandade för att lyfta fram vad som fungerade - och framför allt det som inte fungerade - under brandsommaren 2018. I det tredje och sista avsnittet av Folk och Försvar-poddens serie om sommaren när Sverige pratar vi med dem som fattade besluten - vilka erfarenheter drar de av det som hände och vad måste förändras?

Under sommaren 2018 upplevde Sverige den värsta torkan på många år och i värmeböljans spår kom skogsbränderna. Under juli månad var hundratals människor evakuerade på grund av lågorna som hotade deras hus och tusentals människor deltog på olika sätt i insatserna för att släcka bränderna. I tre avsnitt pratar vi med dem som på olika nivåer var med och fattade besluten och hanterade konsekvenserna av de värsta skogsbränderna som Sverige ställts inför i modern tid. I det andra avsnittet hör du mer om resurserna som behövdes - både människor, maskiner och materiel. Hur organiserades det? Vilka problem uppstod och hur löste man dem?

Under sommaren 2018 upplevde Sverige den värsta torkan på många år och i värmeböljans spår kom skogsbränderna. Under juli månad var hundratals människor evakuerade på grund av lågorna som hotade deras hus och tusentals människor deltog på olika sätt i insatserna för att släcka bränderna. I tre avsnitt pratar vi med dem som på olika nivåer var med och fattade besluten och hanterade konsekvenserna av de värsta skogsbränderna som Sverige ställts inför i modern tid. I det första avsnittet fokuserar vi på vad det egentligen var som hände. Varför brann det så kraftigt? Vad har vi lärt oss från den stora skogsbranden 2014? Vilken roll spelade frivilliga krafter och varför är italienska brandflygplan och polska brandmän en viktig del av svensk krisberedskap?