Folk Och Försvar-podden

Anslagen för försvaret är högre än det varit på mycket länge och pengar ska nu omsättas till att skapa reell förmåga.Nyligen beslutade Sveriges riksdag om ett nytt totalförsvarsbeslut som kommer ligga till grund för det militära och civila försvaret kommande fem åren, från 2025 till 2030. Innehållet baseras på försvarsberedningens slutsatser, vilket är ett forum som består av representanter för alla de politiska partierna i riksdagen. Med detta som grund presenterade sedan regeringen en proposition som innehåller inriktning och styrning för totalförsvaret, samt tillhörande ekonomiska medel. Riksdagen röstade igenom beslutet strax innan jul och kort därefter har regeringen publicerat inriktning för det militära respektive civila försvaret som än tydligare redogör för vad regeringen vill att ansvariga myndigheter ska fokusera på.I avsnittet diskuterar vi övergripande vad beslutet innehåller, vad politiken väljer att prioritera respektive inte och hur beslutet kan omsättas i praktiken. Fokuserar vi på rätt saker

Den 1 november 2025 tillträdde Mikael Frisell som ny generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB. Samtidigt offentliggjorde regeringen att myndigheten kommer att byta namn till Myndigheten för civilt försvar MCF. Den civila beredskapen utvecklas på många håll och ett nyligen beslutat totalförsvarsbeslut ska nu omsätts till handling. Folk och Försvar träffar Mikael Frisell för att samtala om hans nya uppdrag, vägen framåt och hur Sveriges arbete med civilt försvar och krisberedskap ska stärkas.

I augusti 2023 genomför Kina och Ryssland en gemensam marinövning i Arktis, i juli 2024 genomför samma länder en gemensam övning med bombflyg nära Alaskas kust och i oktober samma år övar den kinesiska kustbevakningen tillsammans med sin ryska motsvarighet i Arktis. När isen smälter öppnar nya sjövägar upp sig som minskar transporttiden från Asien till Europa. I framtiden kan det innebära att regionen blir en mer levande region. På både gott och ont. Nya transportleder innebär också nya utmaningar. Både kopplat till säkerhet och miljö. I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden samtalar Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik vid Folk och Försvar, om den säkerhetspolitiska utvecklingen i Arktis tillsammans med Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut och Patrik Andersson, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.

Att växa upp i en tid präglad av osäkerhet, både i omvärlden och i Sverige, påverkar unga och deras tro på en bättre framtid. Med en ökad uppgivenhet för samhällsutvecklingen och minskad framtidstro bland unga kan även tilliten till samhället minska – den tillit som lägger grunden för en fungerande demokrati. För att demokratin ska överleva och utvecklas måste unga känna sig inkluderade, både i demokratin som system och i samtalet om dess framtid. Samtidigt kan en positiv framtidstro vara avgörande för att inte hamna i ett utanförskap senare i livet. Men vad påverkar ungas tillit och framtidstro? Och är tilliten och framtidstron på tunn is? Detta och mycket mer kommer att diskuteras i det här avsnittet av Folk och Försvar-podden. Medverkande: Stephanie Plenty, Projektledare ICCS Skolverket Jonatan Lamy, Ordförande Sveriges elevkårer Programledare Linnéa Ljungar, programansvarig unga, fred och säkerhet på Folk och Försvar

Den 12 till 14 januari hålls Folk och Försvars årliga Rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen. 2024 var ett händelserikt år inom säkerhetspolitiken. Den 7 mars blev Sverige medlemmar av Nato. Mitt i sommaren presenterades den nya nationella säkerhetsstrategin. Under hösten presenterades en totalförsvarsproposition av regeringen. 211.5 miljarder tillförs det militära och civila försvaret fram till 2030. Både den tyska kanslern och franska premiärministern föll i vardera parlament. Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet i november. Ryssland trappade upp kärnvapenretoriken och gjorde under andra halvan av 2024 de största framstegen på slagfältet på väldigt länge. Israel fortsatte strida mot Hamas och Hizbollah. Bashar al-Assad flydde Syrien och Sydkorea upplevde under några timmar krigslagar. Under 2024 bevittnade Sverige och allierade också flera misstänkta sabotage mot kablar i Östersjön. Slutligen så klubbade riksdagen i december totalförsvarspropositionen och tog beslut att bidra till Natos avsk

Regeringen styr riket. Riksdagen är folkets främsta företrädare. Vi har ett kommunalt självstyre och det är inte tillåtet med ministerstyre. Detta fastslås i Sveriges grundlag. I ljuset av stora och små kriser, så som covid-19 pandemin och snökaos på E22:an, uppstår ofta en diskussion om vem som egentligen leder Sverige genom krisen. Vem ansvarar för vad, och vem ser till att helheten håller ihop? Behöver regeringen mer makt för att för att leda Sverige genom nästa kris, och hur påverkas i så fall vår demokrati om vi börjar ändra i regeringsformen? Medverkande: Marika Ericson, Universitetslektor/Prefekt Försvarshögskolan Maja Fjaestad, expertkoordinator samhällspolitik och beredskap på Centrum för hälsokriser, Karolinska Institutet Programledare Lotta Lundmark, programansvarig krisberedskap och civilt försvar, Folk och Försvar

I det här avsnittet av Folk och Försvar podden kommer framtidens globala hälsohot att diskuteras. Vilka är de stora hoten globalt och hur kan de komma att påverka Sverige? I samtalet kommer dessa ämnen att beröras: Antibiotikaresistens Risken för en ny pandemi Hur klimatförändringar och konflikter driver på hälsohot Karin Tegmark Wisell, Sveriges ambassadör för Global Hälsa Johan von Schreeb, föreståndare för Centrum för hälsokriser, Karolinska Institutet Programledare: Simon Jernberg, programansvarig globala säkerhetstrender, Folk och Försvar Medverkande

I sju år var Stefan Löfven statsminister och högst ansvarig för Sveriges och svenskarnas säkerhet. Mellan 2014 och 2021 upplevde Sverige ett flertal kriser. Underrättelseoperation i skärgården 2014, migrationskrisen 2015, terrorattentatet 2017 och pandemin 2020 är några av de kriser vi i podden får höra Stefan Löfven resonera kring. Hur känns det att ha det högsta ansvaret? Vem ringer man och blev han någonsin rädd? I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden dyker vi ner i dessa frågeställningar och lyssnarna får höra om hur det känns att leda Sverige i kris och hur man gör det.

I april 2019 inleddes en våg av massprotester för frihet och demokrati i Hongkong. Protesterna ägde rum till följd av ett nytt lagförslag som skulle utöka möjligheterna att lämna ut brottsmisstänkta från Hongkong till Kina. Under sommaren och hösten 2019 eskalerade protesterna och våldet, men vad hände sen i Hongkong? Och vad händer i Hongkong idag? Samtidigt är Hongkong bara ett av många fall av demokratisk tillbakagång i världen. Hur ser de globala demokratitrenderna ut? Kan vi se paralleller mellan Hongkongs situation och andra länder där demokratin är hotad? Detta och mycket mer kommer diskuteras i det här avsnittet av Folk och Försvar-podden. Medverkande: Staffan I. Lindberg, Professor och Director V-Dem Institute Perry Johansson Vig, Analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK)

I samband med klimattoppmötet COP29 släpps ett avsnitt av Folk och Försvar podden med fokus på kinesisk klimatpolitik och vilken roll klimatet spelar i Kinas världsordning. Kan man vara stormakt och utvecklingsland på samma gång? Kan man ha världens största utsläpp av växthusgaser och samtidigt vara ledande inom grön omställning? I debatten om Kinas klimatpolitik hamnar vi lätt i två läger, vissa säger att Kina är den stora boven och andra menar att Kina har nyckeln till en grön framtid. Var ligger egentligen sanningen? Lisa Zhang, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK) Karl Hallding, chefsanalytiker på Vinnova och tidigare senior forskare vid Stockholm Environment Institute Programledare: Simon Jernberg, programansvarig globala säkerhetstrender, Folk och Försvar

Mellanöstern står på randen till ett regionalt storkrig med Israel och Iran som främsta aktörer. Israel är sedan ett år tillbaka i direkt konflikt med Hamas och senare även Hizbollah, två så kallade proxy-organisationer kopplade till Iran. Under året har Iran även direkt anfallit Israel vid två tillfällen något som Israel besvarade med en attack mot militära mål i Iran nyligen. Hur ska vi förstå Irans roll i Mellanöstern i stort och vad driver dem? Vad är landets säkerhetspolitiska ambitioner? Parallellt med detta bekräftade Säpo i början av oktober att det finns bevis på att Iran använder sig av kriminella gäng i Sverige för att utföra attacker här, bland annat mot israeliska mål och intressen. Sedan tidigare har Iran drivit en aktiv diapsorapolitik mot ex-iranier i Sverige. Vad har Sverige för roll i Irans geopolitiska ambitioner? Dessa och många fler frågor kommer att diskuteras i avsnittet. Medverkande: Erika Holmquist, förste forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut Rouzbeh Parsi, programchef för

Koreahalvön har varit en region med spänningar ända sedan det blodiga kriget på halvön 1950–1953. I januari i år deklarerade Nordkoreas ledare att Sydkorea var en fientlig stat och att återförening inte längre är möjligt. Sverige har länge haft en speciell roll på halvön då Sverige är en del av Neutrala nationernas övervakningskommission. Sverige agerar också skyddsmakt åt USA genom Sveriges ambassad i Pyongyang. Sveriges något unika roll på halvön och de återkommande förhöjda spänningarna gör situationen på halvön ständigt aktuell. Nordkorea testar återkommande Interkontinentala ballistiska robotar och retoriken mellan länderna är fortsatt hård. Med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och kriget mellan Israel och Hamas upplever världen två stora geopolitiska händelser spela ut sig. Orosmoln har länge funnits över utvecklingen på Koreahalvön och risken för en konflikt återkommer i diskussioner. Hur ska vi se på utvecklingen på Koreahalvön och den närliggande regionen? Vad spelar och vilken roll kan Sver

I mars 2020 stängde världen tvärt ner för att förhindra spridningen av covid-19. Om det inledande läget präglades av kaos, handlade det därefter om att hålla i och hålla ut. Vi skulle minimera antalet fysiska kontakter för att minska smittspridningen och undvika att sjukvården kollapsade, samtidigt skulle vi upprätthålla en fungerande samhällsekonomi, psykiskt mående och fortsätta att leva så normalt vi kunde. Mitt i allt detta blev Anders Tegnell, Sveriges dåvarande statsepidemiolog, den som blev ansiktet utåt för hela pandemihanteringen. Vad innebar det att leda Sverige genom krisen och hur kan vi klara nästa kris lite bättre? Ett intervjuavsnitt med Anders Tegnell om hur det var att leda Sverige genom coronapandemin. Programledare är Lotta Lundmark, programansvarig civil beredskap, Folk och Försvar.

Hur beroende är vi av rymden? Rymden kan beskrivas som en säkerhetspolitisk arena som både rymmer enorma möjligheter för mänskligheten och potentiella hot mot vår säkerhet. Allteftersom intresset för och betydelsen av rymden ökar görs satsningar av fler och fler länder, men också av det privata näringslivet med enskilda individer i täten. Vilka länder opererar i rymden och hur ser det egentligen ut med samarbeten där ute? Vad innebär det när miljardärer ger sig in i en potentiell ny kapplöpning om rymden? Det ökade intresset för rymden och de satsningar som nu görs från flera håll utger en roll för Sveriges säkerhet. Vilka är hoten mot Sveriges säkerhet kopplat till rymden? Vilka förmågor har vi som rymdnation och vilka behöver vi eventuellt? Och hur mycket ska vi egentligen oroa oss för rymdskrot?

Sveriges totalförsvar omfattar hela försvaret av Sverige, det vill säga både det militära och det civila. Det militära försvaret ska försvara vårt lands gränser med vapen och våld om så krävs, medan det civila försvaret består av alla andra delar av samhället som ska fungera i krig, så som sjukvård, elförsörjning, livsmedelsförsörjning och skolor. Från politiskt håll pratar man ofta om ett motståndskraftigt samhälle, att krigets krav dimensionerar det civila försvaret och att hela samhället omfattas av Sveriges totalförsvar, men vad innebär detta egentligen? Vad är ett civilt försvar, vad är dess uppgift och vad är det egentligen som vårt civila försvar ska kunna göra? Medverkande: Anders Eriksson, chef för enheten planering av civil beredskap, MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Jenny Ingemarsdotter, förste forskare, FOI Totalförsvarets forskningsinstitut Programledare Lotta Lundmark, programansvarig civil beredskap, Folk och Försvar

Kriser slår ofta hårt mot samhällen och en central del för dess aktörer är att värja oss, förebygga och hantera dessa. Men vad gör vi med de kriser som inte är lika uppenbara och smyger under radarn? Smygande kriser, såsom klimatförändringar, pandemier och antibiotikaresistens är hot som under en längre tid puttrar för att sedan explodera till en större samhällskris. Ofta känner vi till hoten men agerar inte förrän dess konsekvenser blir uppenbara. Varför blir det så? Tvingar smygande kriser oss att omvärdera vad som är en kris och hur samhället ska arbeta med krishantering? Medverkande: Magnus Ekengren, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan William Sundelin, analytiker på enheten för strategisk analys och utvärdering vid MSB Avsnittet leds av Niki Scharp Brilly, utbildningsansvarig på Folk och Försvar. Vill du lära dig mer om Smygande kriser och projektet som nämns i podden finns mer information här: https://www.msb.se/sv/om-msb/forskning/den-smygande-krisen/ European Societal Security Research

Kriget som brutit ut i Gaza till följd av Hamas attack den 7 oktober och Israels gensvar har återigen satt ljuset på ett krig i Mellanöstern. Kriget har ökat de regionala spänningarna och omvärldens relationer och intressen i regionen. Samtidigt pågår krig och konflikter i Syrien och Jemen och konfliktlinjer mellan Israel och Iran aktualiseras på nytt. I det här poddavsnittet vill vi, genom att ta avstamp i det pågående kriget i Gaza, försöka förstå den regionala kontexten i Mellanöstern och var nycklarna för fred och stabilitet står att finna. Hur kan vi förstå det pågående kriget inom den mångåriga konflikten mellan Israel och Palestina? Hur påverkar de regionala relationerna och spänningarna konflikten? Och finns nycklarna till fred och stabilitet hos konfliktens aktörer, regionens storspelare eller hos stormakter och omvärlden? Medverkande:Karin Aggestam, Professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för Mellanösternstudier, Lunds UniversitetAron Lund, Analytiker, Totalförsvarets forskningsins

I Sverige och svensk media var uppmärksamheten stor i samband med att svenska medborgare evakuerades ur landet men efter detta har det blivit tyst om ett av världens just nu blodigaste krig. När avsnittet släpps är det lite mer än ett år sedan kriget i Sudan bröt ut, ett krig som skördat tiotusentals offer, bland dessa tusentals civila. Rapporter om etnisk rensning, krigsbrott och risk för folkmord duggar tätt. Hur är situationen i ett redan innan kriget skört samhälle präglat av klimatförändringarnas effekter och politisk instabilitet? Varför är det så tyst om ett av världens just nu blodigaste krig? I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden ska vi försöka förstå vad som händer i Sudan. Vad grundar sig kriget i och vilka är aktörerna? Vad strider man om? Hur är situationen för den civila befolkningen? Vad kan och gör omvärlden för att förhindra att utvecklingen förvärras? Medverkande:Karolina Lindén, biträdande analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)Måns Molander, Nordic Director på Huma

I den politiska debatten idag talas det mycket om att den organiserade brottsligheten är systemhotande och ett hot mot svensk säkerhet. Vad menas egentligen med att den är systemhotande? Och på vilket sätt kan den hota vår säkerhet? Rapporten Den sårbara staten av Carina Gunnarsson, pekar på att den organiserade brottsligheten hotar vårt system genom hot och våld, korruption och infiltration. Vad innebär detta och vilka konkreta exempel ser vi i Sverige idag? Rapporten lyfter framförallt kommuner som extra sårbara för den systemhotande brottsligheten. Vilka medel har kommuner och regioner att bemöta detta idag? Vilket stöd kan tex SKR ge i detta arbete? Vad saknas för att bygga motståndskraft? I det här avsnittet av Folk och Försvar podden diskuterar vi den organiserade brottsligheten och vilket hot den utgör mot våra samhällssystem och i längden vår säkerhet samt hur kommuner och andra aktörer kan bemöta detta. Medverkande:Carina Gunnarson, Forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och författare

I en tid där globala säkerhetshot och geopolitiska spänningar intensifieras, har Sveriges och EU:s försvars- och säkerhetspolitiska landskap förändrats markant. Med en växande roll för försvarspolitiska samarbeten inom EU och det pågående arbetet för ett svenskt medlemskap i NATO, framstår det som allt viktigare att förstå de institutioner och mekanismer genom vilka EU stärker sin försvarskapacitet och främjar samarbete mellan medlemsstaterna. Europeiska försvarsbyrån (EDA) är en väsentlig del i dessa ansträngningar, vilket gör kunskap om dess verksamhet, mål och framtid viktig. EDA spelar en väsentlig roll i att koordinera försvarssamarbetet inom EU, främja investeringar i försvarsforskning och harmoniseringen av försvarsmateriel och kapaciteter mellan medlemsstaterna. I ljuset av de senaste årens säkerhetspolitiska utveckling, där hotbilder blivit alltmer komplexa och kräver snabba, samordnade svar, blir EDA:s arbete ännu mer relevant. Att lära sig mer om EDA är också viktigt för att förstå hur Sverige kan